I dagens värld har Basalt blivit ett ämne av stor betydelse och intresse för ett brett spektrum av människor. Från amatörer till experter, Basalt har fångat uppmärksamhet och skapat debatt inom flera samhällsområden. Dess inverkan har överskridit geografiska och kulturella barriärer och är föremål för studier och analys inom olika discipliner. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Basalt, från dess ursprung och utveckling till dess implikationer och möjliga framtida utvecklingar. Oavsett om det är ett historiskt fenomen, en relevant figur eller ett aktuellt ämne, representerar Basalt en mötesplats för utbyte av idéer och kunskap, och det är nödvändigt att förstå det i sin helhet för att kontextualisera dess relevans i vårt samhälle.
Basalt är en magmatisk bergart av vulkaniskt ursprung. I oomvandlat tillstånd är basalt en svart bergart men vittring leder till gulbruna, rödbruna eller grönaktiga färger. Basalter är finkorniga till mycket finkorniga, kornstorleken är oftast mindre än 0,5 mm. Basalt är basisk, vilket när det handlar om bergarter handlar om innehållet av SiO2 vilket för basalt är omkring 49 viktprocent. Huvudkomponenterna i basalt är kalciumrik plagioklas, pyroxen (oftast augit), olivin och magnetit. Andra komponenter man kan hitta i basalt är amfibol, och olika oxider och sulfidmineral. Basalt kan ha gasbubblor som blivit "infrusna" i den svalnande lavan, detta ger en vesikulär textur. Om hålrummen innehåller andra mineral kallas de amygduler.
Basalt är en av de bergarter som under metamorfos kan omvandlas till amfibolit.
Namnet basalt kommer från latinska basạltes - en felstavad form av basanites som betyder "mycket hård sten". Detta ord kommer i sin tur kommer från grekiskans basanịtẽs lịthos som betyder prövosten. Prövostenar var en sorts stenar man använde för att testa kvaliteten av guld- eller silverlegeringar. Man använde alla sorters mörka hårda stenar som prövostenar. Det gick till så att man gned metall och prövosten mot varandra och genom att se på streckfärgen så kunde man bestämma metallens kvalitet. Man tror att ordet innan detta kan ha sitt ursprung i ett afrikanskt ord, kanske det egyptiska bauhan som betyder skiffer Namnet kan också komma från det egyptiska landskapet Bashan där basalt finns.
Basalt är jordens vanligaste lavabergart. I den övre delen av oceanbottnarna är basalt den dominerande bergarten. Även stora delar av ytan på alla solsystemets stenplaneter är av basalt. Platåbasalter kallas de vidsträckta lavatäcken av basalt som finns på jordens kontinenter. En av de största basaltflödena på land är Deccantrapporna i Indien. Dessa täcker en yta på en halv miljon kvadratkilometer. Här finns lokalt stora hålrum med vackra kristalliserade mineral, framför allt zeoliter. Pelarförklyftning i basalt vid Fingals grotta på Staffa i Skottland samt Giant's Causeway (iriska: Clochán An Aifir) på Irland. I Sverige kan man hitta pelarförklyftning i Rallate i Skåne.