Boskap
I dagens värld är Boskap ett ämne av stor relevans och intresse, som fångar uppmärksamheten hos människor i alla åldrar och sammanhang. Dess inverkan återspeglas i olika områden, från kultur till ekonomi, och dess inflytande har inga geografiska gränser. Med tidens gång har Boskap fått en större betydelse i samhället och genererat debatter, förändringar och transformationer. I den här artikeln kommer vi att grundligt utforska detta fenomen och dess innebörd i dagens värld, och analysera dess dimensioner och konsekvenser i olika aspekter av det dagliga livet.
- Kräk omdirigerar hit. För kräks, se kräkning.
Boskap, boskapsdjur eller kreatur är benämningar på vissa husdjur, främst nötboskap. Även hästar, får, getter och grisar, samt förr även höns, kan emellanåt räknas in.
Kritter är ursprungligen samma ord som kreatur. Ordet kräk har i äldre svenska också använts för boskap eller kreatur. Husdjur i betydelsen tamdjur kan också kallas fä.
Kreatur (från latin creatura, skapelse, verbalsubstantiv till creare, att skapa) har använts om skapade ting eller varelser, om djur i allmänhet och större husdjur, boskapsdjur, särskilt nötkreatur. Förr har det även använts om tama fjäderfän, och har också en användning som nedsättande om en människa.
Fä, liksom boskap, har enligt SAOB från 1926 främst kommit att användas om nötboskap, och kan också användas om djur i allmänhet. Speciellt används uttrycket "fjäderfä" om tamfåglar. Fä som i "fäbod". Fä användes också som skällsord.
Se även
Referenser
- ^ Boskap i SAOB.
- ^ Kritter i SAOB.
- ^ Kräk har i första hand betecknat småkryp (som smärre kräldjur och insekter), som till exempel i Carl Michael Bellmans Fjäril'n vingad syns på Haga, och också ringaktande eller medlidsamt om djur i allmänhet. Det lever kvar som nedsättande tillmäle i betydelsen kryp, ynkrygg, vekling, usling och så vidare. En variant är uttrycket stackars kräk som används för att uttrycka medlidande med någon (ibland nedsättande eller sarkastiskt)
- ^ Fä i SAOB.
- ^ Kreatur i SAOB.
- ^ Fjäderfä i SAOB.