Bozorgmehr Bokhtagan

I den här artikeln vill vi utforska Bozorgmehr Bokhtagan och fördjupa oss i dess olika aspekter och betydelser. Bozorgmehr Bokhtagan är ett ämne som har fångat många människors uppmärksamhet idag och har skapat stort intresse i samhället. Genomgående i denna artikel kommer vi att analysera olika förhållningssätt och synpunkter på Bozorgmehr Bokhtagan, samt dess betydelse i olika sammanhang och studieområden. Vi kommer också att undersöka dess utveckling över tid och hur den har påverkat människors dagliga liv. Kort sagt, vi kommer att fördjupa oss i världen av Bozorgmehr Bokhtagan för att förstå dess relevans och inflytande på det moderna samhället.

Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2023-01) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Bozorgmehr Bokhtagan
Född	Sasaniderna
Medborgare i	Sasaniderna
Sysselsättning	Vesir, författare, militär, storvesir, filosof
Föräldrar	Sukhra
Redigera Wikidata

Bozorgmehr Bokhtagan (medelpersiska: Wuzurgmihr ī Bōkhtagān) var en persisk vesir (minister), filosof och rådgivare åt den sasanidiske kungen Kavadh I (498-531), och senare storvesir åt hans son Khosrou I (som styrde 531–579). Han tillhörde den persiska adelsfamiljen Karen och utövade ett stort inflytande på persisk politik och politisk filosofi.

Bozorgmehr tillskrivs uppfinningen av backgammon och skrev flera traktat på medelpersiska, däribland Ayādgār ī Wuzurgmihr ī Bōxtagān and Wizārišn ī čatrang (Om schack), som översattes till nypersiska av Avicenna.

Bozorgmehr prisas i medeltida persisk och arabisk litteratur som den främste vesiren genom alla tider och han åberopades flitigt som ideal för andra ministrar att följa.

Externa länkar

• Artikel i Encyclopaedia Iranica

v • r Persisk litteratur Antiken Zarathustra (Gatha, ca 1400 f.Kr) • Pahlavilitteraturen (300- till 900-talet) • Bozorgmehr Bokhtagan (500-talet) • Barbad (600-talet e.Kr) Medeltiden Ruzbeh Pur Dāduē (d. 756) • Rudaki (d. 941) • Daqiqi (d. 980) • Ferdousi (Shahnameh, d. 1020) • Tusen och en natt (ca 900–1000-talet) • Avicenna (d. 1037) • Manuchehri Damghani (d. 1040) • Hujwiri (d. 1077) • Nizam al-Mulk (d. 1092) • Mohammad Ghazali (d. 1111) • Omar Khayyam (d. 1122) • Ahmad Ghazali (d. 1126) • Hamadani (d. 1131) • Suhrawardi (d. 1191) • Sana'i (d. 1131) • Nizami Aruzi (1100-talet) • Nezami (d. 1209) • Attâr (d. 1230) • Shams ad-din Tabrizi (d. 1248) • Jalal al-din Rumi (d. 1273) • Fakhr ad-din Araqi (d. 1289) • Sa'di (d. 1292) • Kermani (d. 1352) • Hafez (d. 1390) • Jami (d. 1492) • Mohammad Fozuli (d. 1556) Modern tid Iraj Mirza (d. 1926) • Mohammad Iqbal (d. 1938) • Ahmad Kasravi (d. 1946) • Muhammad-Taqi Bahar (d. 1951) • Mohammad Ali Jamalzadeh (d. 1997) • Nima Yushij (d. 1959) • Sadeq Hedayat (d. 1951) • Bozorg Alavi (d. 1997) • Ahmad Shamlu (d. 2000) • Parvin E'tesami (d. 1941) • Sohrab Sepehri (d. 1980) • Forough Farrokhzad (d. 1967) • Simin Daneshvar (d. 2012) • Bahram Beyzai (1938–) • Goli Taraghi (1939–) • Mina Assadi (1943–) • Hushang Moradi Kermani (1944–) • Shahrnush Parsipur (1946–) • Jila Mossaed (1948–) • Robab Moheb (1953–) • Mana Aghaee (1973–) Iranister, översättare och litteraturvetare Iraj Afshar • Shirzad Aghaee • Arthur John Arberry • Peter Avery • Fateme Behros • Hans Bethge • Mary Boyce • Edward Browne • Arthur Christensen • Ashk Dahlén • Ali Akbar Dehkhoda • Richard Nelson Frye • Roman Ghirshman • Akbar Golrang • Eric Hermelin • Anders Hultgård • Carina Jahani • Dariush Kargar • Mohammad Moin • Davoud Monchi-Zadeh • Georg von Munthe af Morgenstierne • Parviz Natel-Khanlari • Reynold A. Nicholson • H.S. Nyberg • Claus V. Pedersen • Ebrahim Pourdavoud • Zabihullah Safa • Prods Oktor Skjærvø • Ahmad Tafazzoli • Finn Thiesen • Bo Utas • Geo Widengren • Stig Wikander • Ehsan Yarshater Institutioner Dehkhoda Lexicon Institute & International Center for Persian Studies • Akademien för persiskt språk och litteratur