Ferdousi

I samband med Ferdousi blir det allt mer relevant att ta upp vikten och relevansen av detta ämne. Under lång tid har Ferdousi fångat uppmärksamheten hos människor från olika discipliner, skapat passionerade diskussioner och till och med kontroverser. Från sitt ursprung till idag har Ferdousi haft ett betydande inflytande inom olika sektorer, och påverkat inte bara hur människor tänker och agerar, utan också politik, ekonomin och samhället som helhet. Det är därför det är avgörande att till fullo utforska alla aspekter av Ferdousi, för att förstå dess verkliga omfattning och inflytande i dagens värld.

Firdausi
Firdausi, 15 juli 2011.
Föddحَکیم اَبوالقاسِم فِردُوسی طوسی
Tus, Iran
Död1020 (cirka)
Tus, Iran
BegravdTus
Medborgare iSamanidiska riket och Ghaznaviderna
SysselsättningPoet, författare
Noterbara verkShahnameh
Redigera Wikidata
Staty av Ferdousi utförd av skulptören Abolhassan Sadighi, Tus, Iran

Abol-Qasem Ferdousi (även Ferdowsi) (persiska: فردوسی; "den paradisiske"), Irans mest berömde episke diktare. Han betraktas allmänt som Irans nationalskald och hans Shahname (Kungaboken) är landets nationalepos.

Ferdousi föddes antagligen 935 eller 936 under den iranska samanidiska dynastin. Dödsåret är ej säkert känt, men är enligt somliga 1020 eller 1021, enligt andra 1025 eller 1026. Säkert är dock att han föddes i byn Pazh nära staden Tus i Khorasan, där han levde hela sitt liv under anspråkslösa förhållanden såsom innehavare av en mindre lantegendom. Detta berättas av hans förste biograf, Nizami Aruzi från Samarkand.

Shahname ("Kungaboken")

Det verk, som gjort hans namn så berömt i världslitteraturens historia, är det stora eposet Shahname, som i ungefär 60 000 dubbelverser innehåller en skildring av de persiska kungarnas bragder ifrån äldsta tider och fram till den sassanidiska dynastins undergång (642 e.Kr.). Eposet innehåller berättelser ur persisk mytologi och rymmer filosofisk visdom.

Shahname är världens längsta episka dikt, skriven av en och samma författare. Verket räknas som Irans nationalepos och en källa till de iranska folkens identitet.

Shahname brukar traditionellt illustreras med vackra miniatyrer. Vid sidan om klassiska turkiska och arabiska tolkningar finns Shahname översatt till de stora världsspråken. Baron Eric Hermelin översatte de inledande delarna av Shahname till svenska 1931.

Svenska översättningar

  • Shāh-Nāmah: I-V (översättning Eric Hermelin, Norstedt, 1931)
  • Fem berättelser ur Shahname: det iranska nationaleposet (översatt och återberättad på prosa av Anja Malmberg och Namdar Nasser, NordienT, 2006)

Se även

Referenser

  1. ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.
  2. ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.
  3. ^ Archive of Fine Arts, läs online, läst: 1 april 2021.
  4. ^ Nizami Aruzi, Ahmad (2010). Fyra skrifter. Stockholm: Atlantis 
  5. ^ Boyle, John Andrew. ”Ferdowsī. Persian poet” (på engelska). Encyclopaedia Brittanica. https://www.britannica.com/biography/Ferdowsi. 

Externa länkar