Daqiqi

I den här artikeln ska vi utforska det fascinerande livet för Daqiqi, en karaktär som har satt en outplånlig prägel på historien. Genom åren har Daqiqi varit föremål för beundran, kontroverser och debatt, och hans arv lever kvar än i dag. Från hans mest anmärkningsvärda bedrifter till de mörkaste ögonblicken i hans liv, kommer vi att gräva ner i detaljerna i Daqiqis liv för att upptäcka vad som gjorde den här figuren så inflytelserik. Genom vittnesmål, dokument och analyser kommer vi att försöka belysa vikten och inverkan av Daqiqi i hans tid och idag, för att verkligen förstå omfattningen av hans arv.

Abu Mansur Daqiqi (persiska ابو منصور دقیقی), död 980, var en persisk diktare, som verkade som hovdiktare vid samanidernas hov i Bukhara och vid Chaghanidernas hov i närheten av Termez i nuvarande Uzbekistan. Daqiqi var en av de främsta bärarna av den persiska litterära renässans som blomstrade i Persien och Centralasien mellan 900- och 1100-talen. Daqiqi var sannolikt zoroastrier trots sitt muslimska namn.

Epik

På den samanidiske fursten Nuh II:s önskan företog Daqiqi sig att poetiskt omarbeta de folkliga kungalegenderna till Shahname, en poetisk beskrivning av Persiens nationalhistoria. Efter att ha fullbordat omkring 1 000 verser mördades dock Daqiqi, och Ferdousi fortsatte hans arbete och införlivade Daqiqis texter i sitt arbete.

Daqiqis arbete handlar signifikativt nog om profeten Zarathustras framträdande vid det kayanidiska hovet, kung Goshtasps (Vishtaspa) omvändelse till zoroastrismen och början på det krig som Iran utkämpar i konflikten mot ärkefienden Turan. Daqiqis verk går tillbaka på den sassanidiska kungaboken Khodāynāmag, ett kompendium berättelser som skrevs ned på basis av en muntlig tradition i slutet av den sassanidiska perioden.

Lyrik

Utöver den episka berättelsen om Goshtasp som bevarats i Shahname finns omkring 150 fragment av lyriska dikter av Daqiqis verk. Han är särskilt berömd för sin hyllningsdikter till vinet och till Zarathustras religion. Daqiqis lyrik har sammanställts och översatts till franska av Gilbert Lazard.

Källor

  • Svensk uppslagsbok, Malmö, 1931.
  • Nizami Aruzi, Fyra skrifter, övers. Ashk Dahlén, Stockholm: Atlantis förlag, 2010. (Centralt verk om persiska litterära renässansen där Daqiqi omnämns i flera stycken.)
  • Gilbert Lazard, Les premiers poetes per sans (ixe-xe siecles): fragments rassemblees, Bibliotheque Iranienne, 2 vols, Paris, 1964.
  • Ashk Dahlén, He addressed the Kayānian king: “I am a prophet!” – The Image of Zoroaster in the Dāstān-e Goshtāsp (Tale of Goshtāsp), Orientalia Suecana, vol. 60, Uppsala, 2011.
  • Annemarie Schimmel: A Two-Colored Brocade: The Imagery of Persian Poetry, University of North Carolina Press, 1992.
  • B. W. Robinson: The Persian Book of Kings: An Epitome of the Shahnama of Firdawsi, Curzon Press, 2002.
  • A. J. Arberry: Classical Persian Literature, Routledge/Curzon, 1995.
  • Jan Rypka: History of Iranian Literature, Reidel Publishing Company, 1968.