Europeiska cupvinnarcupen i fotboll
Följande artikel kommer att ta upp ämnet Europeiska cupvinnarcupen i fotboll, som har blivit aktuellt de senaste åren. Sedan dess uppkomst har Europeiska cupvinnarcupen i fotboll väckt stort intresse bland experter och allmänhet, vilket genererat debatter och reflektioner kring dess betydelse och genomslagskraft inom olika områden. Europeiska cupvinnarcupen i fotboll har blivit ett ämne för studier och diskussion inom olika områden, oavsett om det är inom vetenskap, teknik, historia, politik, kultur, bland annat. I den här artikeln kommer olika aspekter relaterade till Europeiska cupvinnarcupen i fotboll att analyseras, för att ge en heltäckande och bred bild av dess innebörd och implikationer.
| Europeiska cupvinnarcupen i fotboll | |
 | |
| Sport(er) | Fotboll |
|---|---|
| Tidpunkt | Augusti–maj |
| År | 1960–1999 |
| Geografisk omfattning | Europa (Uefas medlemsländer) |
| Arrangör | Uefa |
| Sista mästare |  Lazio (1998/99) |
| Flest titlar |  Barcelona (4) |
Europeiska cupvinnarcupen i fotboll, oftast bara kallad Cupvinnarcupen, var en fotbollsturnering för klubblag i Europa. Turneringen, som arrangerades av Uefa varje säsong utom den första, spelades första gången säsongen 1960/61 och sista gången säsongen 1998/99. I cupen deltog vinnarna av de nationella cuperna, det vill säga Svenska cupen, FA-cupen, Copa del Rey och så vidare. Då Cupvinnarcupen upphörde kom dessa klubbar i stället att spela i Uefacupen, som numera heter Uefa Europa League.
Engelska klubbar var de mest framgångsrika genom åren med åtta finalvinster och fem finalförluster. Spanska klubbar var näst bäst med sju finalvinster och sju finalförluster. Barcelona var den mest framgångsrika klubben med fyra finalvinster och två finalförluster.
Vid åtta tillfällen gick den regerande mästaren av Cupvinnarcupen till final säsongen efter titeln, men varje gång blev det förlust. Ingen klubb lyckades alltså försvara sin titel.
Historia
Efter framgångarna för Europacupen och Mässcupen, vilka båda startade 1955, växte tanken på ytterligare en klubblagsturnering i Europa fram, där denna gång vinnarna av de nationella cuperna skulle delta. Cupens första säsong, säsongen 1960/61, arrangerades inte av Uefa utan av kommittén som arrangerade Mitropacupen.
Från början var det ingen större entusiasm bland de klubbar som var kvalificerade att delta. Många länder hade ingen nationell cup och där en sådan fanns var den ofta lågt ansedd prestigemässigt. Bara tio klubbar ställde upp under den första säsongen, som vanns av Fiorentina.
Cupen fick dock positiv respons från supportrar och media, och till nästföljande säsong tog Uefa över arrangörskapet. Den här gången tackade alla klubbar som var kvalificerade ja till att delta. Säsongen 1965/66 infördes bortamålsregeln och det var första gången någonsin som den regeln tillämpades någonstans. Till 1968 hade alla Uefas dåvarande medlemsländer infört en nationell cup så att de kunde skicka en representant till Cupvinnarcupen.
I takt med att Uefa Champions League, som Europacupen bytt namn till, växte i prestige och omfång, speciellt efter att inte bara ettorna utan även tvåorna i de största ländernas ligor fick delta från och med säsongen 1997/98, minskade Cupvinnarcupens prestige och intresset för cupen sjönk. Inför att Uefa Champions League skulle expandera ytterligare säsongen 1999/00, då även några treor och fyror skulle få delta, bestämde Uefa att man skulle lägga ned Cupvinnarcupen och i stället låta mästarna av de nationella cuperna få delta i Uefacupen. Cupens sista mästare säsongen 1998/99 blev Lazio.
Cupvinnarcupen spelades alltid som en ren utslagsturnering; något gruppspel förekom inte. Finalen avgjordes i en enda match på en i förväg bestämd neutral arena, utom första säsongen då den avgjordes i ett dubbelmöte hemma/borta.
Mästaren av Cupvinnarcupen fick från och med 1972 och ända fram till cupens nedläggning 1999 inför nästkommande säsong möta mästaren av Europacupen/Uefa Champions League i Uefa Super Cup. Den första upplagan av denna turnering var dock inte sanktionerad av Uefa och de två första upplagorna spelades i januari året efter det att klubbarna blev mästare. Turneringen spelades inte alls 1974, 1981 och 1985. Om man inte räknar med den första upplagan spelades turneringen 24 gånger med deltagande från Cupvinnarcupen, varav mästaren av Cupvinnarcupen vann hälften av gångerna. Sedan 2000 möter mästarna av Uefa Champions League i stället mästarna av Uefacupen/Uefa Europa League.
Finalresultat
1960/61
Säsongen 1960/61 avgjordes finalen i bäst av två matcher där klubbarna möttes hemma och borta. I tabellen nedan markeras den sammanlagda vinnaren med fet stil.
| Säsong | Hemmalag | Resultat | Bortalag | Arena | Anmärkning |
|---|---|---|---|---|---|
| 1960/61 | Rangers  |
0–2 | Fiorentina |
Ibrox Park, Glasgow | Första finalen med en skotsk klubb. Första finalen med en italiensk klubb. |
| Fiorentina |
2–1 | Rangers |
Stadio Comunale, Florens |
1961/62–1998/99
Från och med säsongen 1961/62 avgjordes finalen i en enda match på en i förväg bestämd neutral arena.
Finaler per klubb
Nedanstående tabell presenterar det sammanlagda antalet finalvinster och -förluster per klubb av Cupvinnarcupen.
Finaler per land
Nedanstående tabell presenterar det sammanlagda antalet finalvinster och -förluster per land av Cupvinnarcupen.
| Nr | Land | Vinster | Förluster | Vinstår | Förlustår |
|---|---|---|---|---|---|
| 1 |  England |
8 | 5 | 1963, 1965, 1970, 1971, 1985, 1991, 1994, 1998 | 1966, 1973, 1976, 1980, 1995 |
| 2 | Spanien |
7 | 7 | 1962, 1979, 1980, 1982, 1989, 1995, 1997 | 1963, 1969, 1971, 1983, 1986, 1991, 1999 |
| 3 | Italien |
7 | 4 | 1961, 1968, 1973, 1984, 1990, 1993, 1999 | 1962, 1974, 1989, 1994 |
| 4 |  Tyskland |
5 | 6 | 1966, 1967, 1974, 1977, 1992 | 1965, 1968, 1979, 1981, 1987, 1998 |
| 5 |  Belgien |
3 | 4 | 1976, 1978, 1988 | 1977, 1982, 1990, 1993 |
| 6 | Skottland |
2 | 2 | 1972, 1983 | 1961, 1967 |
| 7 |  Ukraina |
2 | 0 | 1975, 1986 | - |
| 8 |  Frankrike |
1 | 2 | 1996 | 1992, 1997 |
| 9 |  Portugal |
1 | 1 | 1964 | 1984 |
 Nederländerna |
1 | 1 | 1987 | 1988 | |
| 11 |  Slovakien |
1 | 0 | 1969 | - |
 Georgien |
1 | 0 | 1981 | - | |
| 13 |  Österrike |
0 | 3 | - | 1978, 1985, 1996 |
| 14 |  Ungern |
0 | 2 | - | 1964, 1975 |
| 15 |  Polen |
0 | 1 | - | 1970 |
 Ryssland |
0 | 1 | - | 1972 |
- ^ Inklusive Västtyskland (3–3) och Östtyskland (1–2)
- ^ Inklusive Sovjetunionen (2–0)
- ^ Inklusive Tjeckoslovakien (1–0)
- ^ Inklusive Sovjetunionen (1–0)
- ^ Inklusive Sovjetunionen (0–1)
Maratontabell
Nedanstående tabell presenterar de tio främsta klubbarna i Cupvinnarcupens historia. Vinst ger två poäng.
| Nr | Klubb | S | V | O | F | GM | IM | MS | P |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1 | Barcelona |
85 | 50 | 18 | 17 | 178 | 87 | +91 | 118 |
| 2 | Atlético Madrid |
62 | 38 | 13 | 11 | 118 | 57 | +61 | 89 |
| 3 | Rangers |
54 | 27 | 11 | 16 | 100 | 62 | +38 | 65 |
| 4 | Anderlecht |
44 | 29 | 3 | 12 | 86 | 34 | +52 | 61 |
| 5 | Chelsea |
39 | 23 | 10 | 6 | 81 | 28 | +53 | 56 |
| 6 | Rapid Wien |
52 | 19 | 17 | 16 | 87 | 73 | +14 | 55 |
| 7 | Paris Saint-Germain |
38 | 24 | 6 | 8 | 66 | 27 | +39 | 54 |
| 8 | Benfica |
42 | 21 | 12 | 9 | 67 | 34 | +33 | 54 |
| 9 | Bayern München |
39 | 19 | 14 | 6 | 67 | 36 | +31 | 52 |
| 10 | Aberdeen |
39 | 22 | 5 | 12 | 79 | 37 | +42 | 49 |
Flest matcher
Nedanstående tabell presenterar de tio främsta spelarna när det gäller antalet matcher i Cupvinnarcupens historia.
_(cropped).jpg)
| Nr | Spelare | Matcher | År | Klubb(ar) |
|---|---|---|---|---|
| 1 | Ed de Goey |
44 | 1991–1999 | Feyenoord (28), Chelsea (16)
|
| 2 | Klaus Allofs |
39 | 1978–1992 | Fortuna Düsseldorf (17), Köln (4), Marseille (8), Werder Bremen (10)
|
| 3 | Arie Haan |
38 | 1975–1982 | Anderlecht (29), Standard Liège (9)
|
| 4 | Roberto Mancini |
37 | 1985–1999 | Sampdoria (30), Lazio (7)
|
| 5 | Rob Rensenbrink |
35 | 1970–1978 | Club Brugge (6), Anderlecht (29)
|
| Gianluca Vialli |
35 | 1985–1999 | Sampdoria (22), Chelsea (13)
| |
| Rob Witschge |
35 | 1986–1995 | Ajax (14), Feyenoord (21)
| |
| 8 | José Ramón Alexanko |
34 | 1981–1991 | Barcelona (34)
|
| 9 | Sandy Jardine |
33 | 1967–1981 | Rangers (33)
|
| Hans Krankl |
33 | 1972–1985 | Rapid Wien (21),  Barcelona (12)
| |
| Don Murray |
33 | 1964–1974 |  Cardiff City (33)
|
Flest mål
Nedanstående tabell presenterar de tio främsta målskyttarna i Cupvinnarcupens historia.
.jpg)
| Nr | Spelare | Mål | Matcher | Målsnitt | År | Klubb(ar) |
|---|---|---|---|---|---|---|
| 1 | Rob Rensenbrink |
25 | 35 | 0,71 | 1970–1978 | Club Brugge (2), Anderlecht (23)
|
| 2 | Gerd Müller |
20 | 25 | 0,8 | 1966–1972 | Bayern München (20)
|
| Gianluca Vialli |
20 | 35 | 0,57 | 1985–1999 | Sampdoria (13), Chelsea (7)
| |
| 4 | François Van der Elst |
18 | 30 | 0,6 | 1973–1978 | Anderlecht (18)
|
| 5 | Roger Claessen |
17 | 23 | 0,74 | 1965–1971 | Standard Liège (16), Beerschot (1)
|
| Hans Krankl |
17 | 33 | 0,52 | 1972–1985 | Rapid Wien (8), Barcelona (9)
| |
| 7 |  Kurt Hamrin |
16 | 23 | 0,7 | 1960–1968 | Fiorentina (12), Milan (4)
|
 Mendonça |
16 | 23 | 0,7 | 1961–1969 |  Atlético Madrid (14), Barcelona (2)
| |
| 9 | Włodzimierz Lubański |
15 | 17 | 0,88 | 1969–1971 |  Górnik Zabrze (15)
|
 Hristo Stoitjkov |
15 | 28 | 0,54 | 1988–1997 |  CSKA Sofia (7), Barcelona (6), Parma (2)
|
Se även
Referenser
Noter
- ^ ”The CWC Jinx” (på engelska). Rec.Sport.Soccer Statistics Foundation. http://www.rsssf.com/miscellaneous/cwc.html#jinx. Läst 29 juli 2019.
- ^ ”Cup Winners' Cup” (på engelska). FootballHistory.org. Arkiverad från originalet den 13 april 2019. https://web.archive.org/web/20190413083003/https://www.footballhistory.org/tournament/cup-winners-cup.html. Läst 29 juli 2019.
- ^ ”Cup Winners' Cup: Winners, history & why European tournament ended” (på engelska). Goal. 10 mars 2019. Arkiverad från originalet den 29 juli 2019. https://web.archive.org/web/20190729100243/https://www.goal.com/en-ph/news/cup-winners-cup-winners-history-why-european-tournament/9hz9qwmwamv61urqydxc4dwm2. Läst 29 juli 2019.
- ^ ”European Super Cup” (på engelska). Rec.Sport.Soccer Statistics Foundation. http://www.rsssf.com/tabless/sup.html. Läst 29 juli 2019.
- ^ ”European Cup Winners' Cup” (på engelska). Rec.Sport.Soccer Statistics Foundation. http://www.rsssf.com/tablese/ec2.html. Läst 29 juli 2019.
- ^ ”Cup Winners Cup » All-time league table” (på engelska). Worldfootball.net. https://www.worldfootball.net/alltime_table/ec-der-pokalsieger. Läst 29 juli 2019.
- ^ ”Cup Winners Cup » All-time appearances” (på engelska). Worldfootball.net. https://www.worldfootball.net/alltime_top_player/ec-der-pokalsieger/1. Läst 29 juli 2019.
- ^ ”Cup Winners Cup » All-time Topscorers” (på engelska). Worldfootball.net. https://www.worldfootball.net/alltime_goalgetter/ec-der-pokalsieger/tore/1. Läst 29 juli 2019.
Webbkällor
- ”History” (på engelska). Uefa. 13 juli 2005. Arkiverad från originalet den 31 januari 2011. https://web.archive.org/web/20110131062024/http://en.archive.uefa.com/competitions/ecwc/history/index.html. Läst 29 juli 2019.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Europeiska cupvinnarcupen i fotboll.
| |||||
