Färöarnas demografi

I den här artikeln kommer vi att utforska ämnet Färöarnas demografi ur olika perspektiv med syftet att analysera och förstå dess betydelse i dagens samhälle. Färöarnas demografi är ett ämne av stor relevans idag, eftersom det påverkar många aspekter av det dagliga livet och spelar en grundläggande roll för personlig, professionell och social utveckling. Genom detaljerad analys kommer vi att ta upp de olika aspekterna av Färöarnas demografi och undersöka dess implikationer, utmaningar och möjligheter. Likaså kommer vi att fördjupa oss i forskning och studier som ger en djupare inblick i Färöarnas demografi och dess inflytande i olika sammanhang. Vi hoppas att den här artikeln ger ett berikande och stimulerande perspektiv på Färöarnas demografi, vilket uppmuntrar till debatt och reflektion kring detta mycket relevanta ämne.

Färöarnas demografi
Födelsetal12,9/1 000 invånare (2018)
Dödstal7,0/1 000 invånare (2017)
Summerad fruktsamhet2,32 barn per kvinna (2020)
Spädbarnsdödlighet5,4/1 000 födslar (2017)
Åldersfördelning
0–14 år19,89 %
65 och över16,76 %

Färöarnas demografi övervakas av myndigheten Hagstova Føroya. Färöarnas befolkning var 52 925 år 2020. Den summerade fruktsamheten var 2,62 barn per kvinna år 2016, vilket är en bit över den demografiska ersättningsnivån på 2,1. Den förhållandevis höga summerade fruktsamheten gör att Färöarna sticker ut i ett europeiskt perspektiv.

Den stora majoriteten av befolkningen är etniska färingar, av nordgermansk härkomst.

En DNA-analys från 2004 visade att Y-kromosomer – som spårar den genetiska härkomsten på det direkta fädernet – till 87 % är skandinaviskt. Samtidigt visade studien att mitokondrie-DNA – som spårar kvinnlig härkomst på det direkta mödernet – till 84 % är skotskt och irländskt.

Folkräkningen 2011, kallad Manntal, visar att 10 % inte var födda på Färöarna varav endast 3 % födda utanför Kungariket Danmark. 6,5 % av personer över 15 år talade inte färöiska som modersmål. 33 personer sa att de inte förstod färöiska över huvud taget. Enligt 2011 års folkräkning talade 45 361 folkbokförda på Färöarna färöiska som sitt första språk medan 1 546 talade danska som sitt första språk.

Befolkning efter ö

Name Area Befolkning Inv/km2
Streymoy 373,5 21 717 57,4
Eysturoy 286,3 10 738 37,5
Vágar 177,6 2 856 15,7
Suðuroy 166 5 074 30,9
Sandoy 112,1 1 428 12,4
Borðoy 95 5 030 52,4
Viðoy 41 605 15
Kunoy 35,5 135 3,8
Kalsoy 30,9 136 4,8
Svínoy 27,4 58 2,7
Fugloy 11,2 46 4
Nólsoy 10,3 262 26,1
Mykines 10,3 19 1,8
Skúvoy 10 61 5,7
Hestur 6,1 40 7,1
Stóra Dímun 2,7 7 1,9
Koltur 2,5 2 0,8
Lítla Dímun 0,8 0 0

Referenser

  1. ^ ”Hagstova Føroya”. hagstova.fo. https://hagstova.fo/fo. Läst 15 augusti 2021. 
  2. ^ ”Faroe Islands population - The Faroese people and society” (på engelska). faroeislands.fo. Arkiverad från originalet den 15 augusti 2021. https://web.archive.org/web/20210815023709/https://www.faroeislands.fo/people-society/people-of-the-faroe-islands/population/. Läst 15 augusti 2021. 
  3. ^ ”Faroese genes good for genetic research” (på engelska). faroeislands.fo. https://www.faroeislands.fo/the-big-picture/news/faroese-genes-good-for-genetic-research/.  Arkiverad 5 oktober 2021 hämtat från the Wayback Machine.
  4. ^ Jorgensen, Tove H.; Buttenschön, Henriette N.; Wang, August G.; Als, Thomas D.; Børglum, Anders D.; Ewald, Henrik (June 2004). ”The origin of the isolated population of the Faroe Islands investigated using Y chromosomal markers”. Human Genetics 115 (1): sid. 19–28. doi:10.1007/s00439-004-1117-7. ISSN 0340-6717. PMID 15083358. 
  5. ^ Wang, C. August. 2006. Ílegur og Føroya Søga. In: Frøði pp.20–23
  6. ^ ”Sandportal.fo”. Arkiverad från originalet den 11 november 2019. https://web.archive.org/web/20191111130044/http://www.sandportal.fo/latest-news/5-200-utlendingar-bugva-i-foroyum/. Läst 25 november 2021. 
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia.