I den här artikeln kommer vi att utforska ämnet Färöarnas demografi ur olika perspektiv med syftet att analysera och förstå dess betydelse i dagens samhälle. Färöarnas demografi är ett ämne av stor relevans idag, eftersom det påverkar många aspekter av det dagliga livet och spelar en grundläggande roll för personlig, professionell och social utveckling. Genom detaljerad analys kommer vi att ta upp de olika aspekterna av Färöarnas demografi och undersöka dess implikationer, utmaningar och möjligheter. Likaså kommer vi att fördjupa oss i forskning och studier som ger en djupare inblick i Färöarnas demografi och dess inflytande i olika sammanhang. Vi hoppas att den här artikeln ger ett berikande och stimulerande perspektiv på Färöarnas demografi, vilket uppmuntrar till debatt och reflektion kring detta mycket relevanta ämne.
Färöarnas demografi | |
Födelsetal | 12,9/1 000 invånare (2018) |
---|---|
Dödstal | 7,0/1 000 invånare (2017) |
Summerad fruktsamhet | 2,32 barn per kvinna (2020) |
Spädbarnsdödlighet | 5,4/1 000 födslar (2017) |
Åldersfördelning | |
0–14 år | 19,89 % |
65 och över | 16,76 % |
Färöarnas demografi övervakas av myndigheten Hagstova Føroya. Färöarnas befolkning var 52 925 år 2020. Den summerade fruktsamheten var 2,62 barn per kvinna år 2016, vilket är en bit över den demografiska ersättningsnivån på 2,1. Den förhållandevis höga summerade fruktsamheten gör att Färöarna sticker ut i ett europeiskt perspektiv.
Den stora majoriteten av befolkningen är etniska färingar, av nordgermansk härkomst.
En DNA-analys från 2004 visade att Y-kromosomer – som spårar den genetiska härkomsten på det direkta fädernet – till 87 % är skandinaviskt. Samtidigt visade studien att mitokondrie-DNA – som spårar kvinnlig härkomst på det direkta mödernet – till 84 % är skotskt och irländskt.
Folkräkningen 2011, kallad Manntal, visar att 10 % inte var födda på Färöarna varav endast 3 % födda utanför Kungariket Danmark. 6,5 % av personer över 15 år talade inte färöiska som modersmål. 33 personer sa att de inte förstod färöiska över huvud taget. Enligt 2011 års folkräkning talade 45 361 folkbokförda på Färöarna färöiska som sitt första språk medan 1 546 talade danska som sitt första språk.
Name | Area | Befolkning | Inv/km2 |
---|---|---|---|
Streymoy | 373,5 | 21 717 | 57,4 |
Eysturoy | 286,3 | 10 738 | 37,5 |
Vágar | 177,6 | 2 856 | 15,7 |
Suðuroy | 166 | 5 074 | 30,9 |
Sandoy | 112,1 | 1 428 | 12,4 |
Borðoy | 95 | 5 030 | 52,4 |
Viðoy | 41 | 605 | 15 |
Kunoy | 35,5 | 135 | 3,8 |
Kalsoy | 30,9 | 136 | 4,8 |
Svínoy | 27,4 | 58 | 2,7 |
Fugloy | 11,2 | 46 | 4 |
Nólsoy | 10,3 | 262 | 26,1 |
Mykines | 10,3 | 19 | 1,8 |
Skúvoy | 10 | 61 | 5,7 |
Hestur | 6,1 | 40 | 7,1 |
Stóra Dímun | 2,7 | 7 | 1,9 |
Koltur | 2,5 | 2 | 0,8 |
Lítla Dímun | 0,8 | 0 | 0 |
|