Bulgariens demografi
I den här artikeln ska vi fördjupa oss i ämnet Bulgariens demografi, en grundläggande aspekt som har fått stor relevans de senaste åren. Bulgariens demografi är ett ämne som väsentligt påverkar olika områden, från den personliga sfären till den professionella sfären. Utefter dessa linjer kommer vi att analysera de olika dimensioner som Bulgariens demografi täcker, såväl som dess inflytande på det nuvarande samhället. På samma sätt kommer vi att fördjupa oss i specifika aspekter relaterade till Bulgariens demografi, i syfte att ge ett heltäckande och uppdaterat perspektiv på detta ämne. Dessutom kommer vi att utforska olika perspektiv och förhållningssätt på Bulgariens demografi, för att kunna erbjuda en global och berikande vision. Utan tvekan är Bulgariens demografi ett ämne av stor betydelse som förtjänar att tas upp noggrant och på djupet, varför vi kommer att fördjupa oss i dess olika aspekter genom denna artikel.
Med cirka 80 invånare per km² har Bulgarien en medelhög befolkningstäthet. I bäckenet och på slätterna stiger tätheten till mer än 100 invånare per km², medan den sjunker under genomsnittet i de högre bergsregionerna. Den högsta befolkningskoncentrationen har storstäderna Sofia (över 1 000 invånare per km²), Plovdiv, Varna och Russe. Bulgariens totala invånarantal stagnerar, vilket man från statsmaktens sida försöker hejda med bland annat födelsebidrag och ökade barnbidrag.
Befolkningen består till 84 % av sydslaviska bulgarer, som uppstått ur blandningen mellan det bulgariska nomadfolket (som har sina rötter i Asien) och de sydslaviska stammarna. Den turkiska minoriteten omfattar ca. 10 procent av befolkningen. Efter första världskriget förflyttades en del av dem, och 1950–51 utvandrade cirka 160 000 till Turkiet. De i Bulgarien kvarvarande turkarna bor främst i den sydöstra delen av landet, i Dobrudzja och vid Rodopibergen. En grupp muslimska bulgarer, pomakerna, räknar sig som turkar. Det finns dessutom ortodoxa kristna, gagauzerna, som talar turkiska. Bulgariska regeringens strävanden att genom namnändring "bulgarisera" den turkiska minoriteten ledde till hårt motstånd och oroligheter under 1984. Andra etniska grupper är romer (cirka 4,7 %), greker, armenier, judar, rumäner, makedonier, albaner, ryssar, med flera.
Av den totala befolkningen talar 88 % bulgariska och knappt en tiondel turkiska.
Nationella statistiksinstitutet, Folkräkningen i 2001:
- Nativitet/födelsetal: 1,2 %
- Mortalitet/dödstal: 1,2 %
- Naturlig befolkningstillväxt: -0,2 %
- Beräknad medellivslängd: män 69 år, kvinnor 76 år
- Skolgång: obligatorisk i 11 år
- Läs- och skrivkunnighet: cirka 96 %
Den progressiva minskningen av den bulgariska befolkningen hindrar ekonomisk tillväxt och välfärdsförbättring, och de förvaltningsåtgärder som vidtagits för att mildra de negativa konsekvenserna tar inte upp kärnan i problemet. Regeringsprogrammet för perioden 2017-2021 är det första som syftar till att vända utvecklingen. Programmet identifierar också prioriterade medel för att uppnå detta mål: åtgärder för att öka födelsetal, minska ungdomsutvandring och bygga upp lagstiftande och institutionell kapacitet för att genomföra en modern invandringspolitik anpassad till den bulgariska verksamheten.
Källor
Wikimedia Commons har media som rör Bulgariens demografi.
- ^ Bulgarisk-Svensk Kulturförening Arkiverad 27 september 2007 hämtat från the Wayback Machine. – Befolkning i Bulgarien.
- ^ L. Ivanov. Demographic priorities and goals of the Government Program 2017–2021. Presentation at the round table Demographic Policies and Labour Mobility organized by the Ministry of Labour and Social Policy, and the State Agency for the Bulgarians Abroad. Sofia, 19 September 2017. 4 pp.
- ^ L. Ivanov. Measures to solve demographic problems. Business Club Magazine. Issue 11, 2017. pp. 18-20. ISSN 2367-623X (in English and Bulgarian)
- Nationella statistiksinstitutet, folkräkningen 2001 på engelska og på bulgariska (mer detaljerad lista)
Se även
| ||||||||||||||||||||||
| ||||||||