Formel 1-VM 1976
I dagens värld har Formel 1-VM 1976 fångat uppmärksamheten hos miljontals människor runt om i världen. Oavsett om det beror på dess inverkan på samhället, dess relevans i populärkulturen eller dess inflytande inom ett specifikt område, har Formel 1-VM 1976 blivit ett ämne av allmänt intresse. Från dess ursprung till dess utveckling genom åren har Formel 1-VM 1976 skapat debatt, reflektion och beundran i lika mån. I den här artikeln kommer vi att på djupet utforska alla aspekter relaterade till Formel 1-VM 1976, från dess ursprung till dess inverkan idag, och analysera dess betydelse och relevans i det moderna samhället.
Formel 1-VM 1976 hade 16 deltävlingar som kördes under perioden 25 januari-24 oktober. Förarmästerskapet vanns av britten James Hunt och konstruktörsmästerskapet av Ferrari.
| F1-regler i korthet 1976 | |
| Motor | Över-/turboladdad 1 500 cc Sug 3 000 cc |
|---|---|
| Max cylindrar | 12 |
| Bilens minimivikt | 575 kg |
| Poängberäkning | 9, 6, 4, 3, 2, 1 • Endast de sju bästa poängen från de åtta första loppen och de sju bästa poängen från de resterande åtta loppen räknades in i mästerskapet. • Konstruktörspoäng gavs endast till varje konstruktörs bäst placerade bil. |
Vinnare
- Förare:
James Hunt, Storbritannien, McLaren-Ford - Konstruktör:
Ferrari, Italien
Grand Prix 1976
.svg){kind=small}
.svg){kind=small}
Grand Prix utanför VM 1976
| Grand Prix /Race | Datum | Bana | Vinnande förare | Vinnande tillverkare |
|---|---|---|---|---|
.svg){kind=small} Race of Champions
|
14 mars | Brands Hatch | James Hunt
|
McLaren-Ford |
| BRDC International Trophy
|
11 april | Silverstone | James Hunt
|
McLaren-Ford |
Stall, nummer och förare 1976
Slutställning förare 1976
| Placering | Förare | Konstruktör | Poäng |
|---|---|---|---|
| 1 | James Hunt
|
McLaren-Ford | 69 |
| 2 |  Niki Lauda
|
Ferrari | 68 |
| 3 | .svg){kind=small} Jody Scheckter
|
Tyrrell-Ford | 49 |
| 4 |  Patrick Depailler
|
Tyrrell-Ford | 39 |
| 5 |  Clay Regazzoni
|
Ferrari | 31 |
| 6 |  Mario Andretti
|
Parnelli-Ford & Lotus-Ford | 22 |
| 7 | John Watson
|
Penske-Ford | 20 |
| 8 | Jacques Laffite
|
Ligier-Matra | 20 |
| 9 |  Jochen Mass
|
McLaren-Ford | 19 |
| 10 |  Gunnar Nilsson
|
Lotus-Ford | 11 |
| 11 | Ronnie Peterson
|
March-Ford | 10 |
| 12 | Tom Pryce
|
Shadow-Ford | 10 |
| 13 | Hans-Joachim Stuck
|
March-Ford | 8 |
| 14 |  Carlos Pace
|
Brabham-Alfa Romeo | 7 |
| 15 |  Alan Jones
|
Surtees-Ford | 7 |
| 16 |  Carlos Reutemann
|
Brabham-Alfa Romeo | 3 |
| 17 | Emerson Fittipaldi
|
Fittipaldi-Ford | 3 |
| 18 |  Chris Amon
|
Ensign-Ford | 2 |
| 19 |  Vittorio Brambilla
|
March-Ford | 1 |
| 20 | Rolf Stommelen
|
Brabham-Alfa Romeo | 1 |
Slutställning konstruktörer 1976
| Placering | Konstruktör | Poäng |
|---|---|---|
| 1 | Ferrari |
83 |
| 2 | McLaren-Ford |
74 |
| 3 | Tyrrell-Ford |
71 |
| 4 | Lotus-Ford |
29 |
| 5 | Penske-Ford |
20 |
| = | Ligier-Matra |
20 |
| 7 | March-Ford |
19 |
| 8 | Shadow-Ford |
10 |
| 9 | Brabham-Alfa Romeo |
9 |
| 10 | Surtees-Ford |
7 |
| 11 | Fittipaldi-Ford |
3 |
| 12 | Ensign-Ford |
2 |
| 13 | Parnelli-Ford |
1 |
| 14 | Hesketh-Ford |
0 |
| = | Wolf-Williams-Ford |
0 |
| = |  Boro-Ford |
0 |
| = | Williams-Ford |
0 |
| = |  Kojima-Ford |
0 |
| = | Brabham-Ford |
0 |
| = | BRM |
0 |
| = | Maki-Ford |
0 |
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Formel 1-VM 1976.
Säsonger
| |||||