Göteborgs kommuns valkrets

I artikeln som vi ska ta upp härnäst kommer vi att fördjupa oss i Göteborgs kommuns valkrets, ett ämne som utan tvekan har fått stor aktualitet på senare tid. Göteborgs kommuns valkrets har länge varit föremål för studier, debatt och reflektion, och i denna artikel kommer vi att utforska olika perspektiv och förhållningssätt kring detta viktiga ämne. Från dess inverkan på det nuvarande samhället till dess historiska relevans, genom dess implikationer inom olika områden, kommer vi att fördjupa oss i en djup och detaljerad analys av Göteborgs kommuns valkrets, med syftet att erbjuda läsarna en komplett och berikande vision av detta ämne.

Göteborgs kommuns valkrets (fram till 1970 Göteborgs stads valkrets) är en av valkretsarna vid val till riksdagen och landsting.

I riksdags- och landstingsval är de övriga valkretsarna i Västra Götalands län Västra Götalands läns norra valkrets, Västra Götalands läns västra valkrets, Västra Götalands läns södra valkrets och Västra Götalands läns östra valkrets.

Mandatantal

Vid det första valet till enkammarriksdagen 1970 hade valkretsen 17 fasta mandat, ett antal som sänktes till 16 i valet 1982, och till 15 i valet 1994. Antalet ökade sedan igen till 16 i valet 1998 och till 17 i valet 2002. I valet 2006 hade valkretsen 17 fasta mandat. Antalet utjämningsmandat var tre i valen 1970–1973, två i valen 1976–1985, tre i valet 1988, ett i valet 1991 och två i valet 1994. I valet 2006 hade valkretsen ett utjämningsmandat.

Fasta valkretsmandat i valen 1970–2018
1970 1973 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1998 2002 2006 2010 2014 2018
17 17 17 17 16 16 16 16 15 16 17 17 17 17 17

Valresultat i valkretsen

Ledamöter under enkammarriksdagen (ej komplett lista)

1971–1973

1974–1975/76

1976/77–1978/79

1979/80–1981/82

1982/83–1984/85

1985/86–1987/88

1988/89–1990/91

1991/92–1993/94

1994/95–1997/98

1998/99–2001/02

2002/03–2005/06

2006/07–2009/10

2010/11–2013/14

2014/15–2017/18

2018/19–2021/22

2022/23–2025/26

Riksdagsledamöter i första kammaren

Göteborg var en egen valkrets i första kammaren under hela tvåkammarriksdagen. Ledamöterna valdes av Göteborgs stadsfullmäktige, utom vid valen 1921, 1926 och 1934 då valet förrättades av ett särskilt elektorskollegium. Antalet mandat var ett vid 1866 års val och utökades till två 1875, tre 1886, fyra 1905, fem 1917, sex i valet 1934, sju 1944 och slutligen åtta år 1958. I september 1911 hölls för första gången val med den proportionella valmetoden. I november 1911 hölls val igen (Förstakammarvalet i Sverige 1911) efter första kammarens upplösning av kungen, och de ledamöter valda i septembervalet är inte med i den här listan.

1867–1911 (successivt förnyade mandat)

1912–1917

1918–lagtima riksmötet 1919

Urtima riksmötet 1919–1921

1922–1926

1927–1934

1935–1942

1943–1950

1951–1958

1959–1966

1967–1970

Riksdagsledamöter i andra kammaren

Göteborg var egen valkrets även i andra kammaren. Antalet mandat var fyra i valet 1866 och ökade till fem i valet 1869, sex 1875, sju 1878, åtta 1884, nio i extravalet 1887 och tio 1890. I valet 1896, då mandatfördelningen ändrades till städernas nackdel, sjönk antalet mandat till nio, och vid införandet av proportionellt valsystem i valet 1911 minskade antalet ytterligare till sju. Därefter ökade det åter till åtta i valet 1920, nio 1924, tio 1940, elva 1948, tolv 1952 och tretton 1968.

1867–1869

1870–1872

1873–1875

1876–1878

1879–1881

1882–1884

1885–första riksmötet 1887

Andra riksmötet 1887

1888–1890

1891–1893

1894–1896

1897–1899

1900–1902

1903–1905

1906–1908

1909–1911

1912–första riksmötet 1914

Andra riksmötet 1914

1915–1917

1918–1920

1921

1922–1924

1925–1928

1929–1932

1933–1936

1937–1940

1941–1944

1945–1948

1949–1952

1953–1956

1957–första riksmötet 1958

Andra riksmötet 1958–1960

1961–1964

1965–1968

1969–1970

Valresultat 1890-1908

Ordinarie val

Fyllnadsval

Källor

Litteratur

  • Tvåkammarriksdagen 1867–1970 (Almqvist & Wiksell International 1990), band 4, s. 38–39

Noter

  1. ^ Valmyndigheten: Valkretsmandat 1998-2014, läst 11 november 2017
  2. ^ Valmyndigheten: Fördelning av fasta mandat till riksdagen 1988-2018, Läst 10 maj 2018
  3. ^ Extravalet
  4. ^ Det ordinarie valet
  5. ^ Invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag i valet 1998. Detta framgår av riksdagens protokoll 1998/99:1 (§ 2), Sveriges riksdag. Läst 13 juli 2022.
  6. ^ Invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag i valet 2002. Detta framgår av riksdagens protokoll 2002/03:1 (§ 2), Sveriges riksdag. Läst 17 juni 2022.
  7. ^ Invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag i valet 2006. Detta framgår av riksdagens protokoll 2006/07:1 (§ 2), Sveriges riksdag. Läst 30 maj 2022.
  8. ^ Riksdagens protokoll 2007/08:25 Torsdagen den 15 november (§ 2), Sveriges riksdag. Läst 31 maj 2022.
  9. ^ Invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag i valet 2010. Detta framgår av riksdagens protokoll 2010/11:1 (§ 2), Sveriges riksdag. Läst 21 maj 2022.
  10. ^ Invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag i valet 2014. Detta framgår av riksdagens protokoll 2014/15:1 (§ 2), Sveriges riksdag. Läst 11 maj 2022.
  11. ^ Invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag i valet 2018. Detta framgår av riksdagens protokoll 2018/19:1 (§ 2), Sveriges riksdag. Läst 3 maj 2022.
  12. ^ Invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag i valet 2022. Detta framgår av riksdagens protokoll 2022/23:1 (§ 2), Sveriges riksdag. Läst 23 oktober 2022.
  13. ^ ”SCB: Riksdagsmannavalen 1909, 1910 och 1911”. Arkiverad från originalet den 5 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160305073616/http://www.scb.se/H/SOS%201911-/Valstatistiken/Riksdagsmannavalen%20(SOS)%201909-1968/Valstatistik-Riksdagsmannavalen-1909-1910-1911.pdf. Läst 8 november 2020.  sida 62 i pdf:en
  14. ^ ”Statistiska centralbyrån Riksdagsmannavalen 1888-1890”. Arkiverad från originalet den 19 april 2016. https://web.archive.org/web/20160419075053/http://www.scb.se/H/BISOS%201851-1917/BISOS%20R%20Valstatistik%201871-1910/BISOS%20R%20Riksdagsmannavalen%201872-1908/Valstatistik-R-Riksdagsmannavalen-1888-1890.pdf. Läst 3 april 2018. 
  15. ^ ”Statistiska centralbyrån Riksdagsmannavalen 1891-1893”. Arkiverad från originalet den 24 september 2015. https://web.archive.org/web/20150924130551/http://www.scb.se/H/BISOS%201851-1917/BISOS%20R%20Valstatistik%201871-1910/BISOS%20R%20Riksdagsmannavalen%201872-1908/Valstatistik-R-Riksdagsmannavalen-1891-1893.pdf. Läst 3 april 2018. 
  16. ^ ”Statistiska centralbyrån Riksdagsmannavalen 1894-1896”. Arkiverad från originalet den 24 september 2015. https://web.archive.org/web/20150924130603/http://www.scb.se/H/BISOS%201851-1917/BISOS%20R%20Valstatistik%201871-1910/BISOS%20R%20Riksdagsmannavalen%201872-1908/Valstatistik-R-Riksdagsmannavalen-1894-1896.pdf. Läst 4 juni 2017. 
  17. ^ Olof Melin valdes in i första kammaren den 30 november 1899, varför ett fyllnadsval fick hållas 1900.
  18. ^ ”Statistiska centralbyrån Riksdagsmannavalen 1897-1899”. Arkiverad från originalet den 5 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160305073525/http://www.scb.se/H/BISOS%201851-1917/BISOS%20R%20Valstatistik%201871-1910/BISOS%20R%20Riksdagsmannavalen%201872-1908/Valstatistik-R-Riksdagsmannavalen-1897-1899.pdf. Läst 4 juni 2017. 
  19. ^ ”Statistiska centralbyrån Riksdagsmannavalen 1900-1902”. Arkiverad från originalet den 5 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160305075937/http://www.scb.se/H/BISOS%201851-1917/BISOS%20R%20Valstatistik%201871-1910/BISOS%20R%20Riksdagsmannavalen%201872-1908/Valstatistik-R-Riksdagsmannavalen-1900-1902.pdf. Läst 4 juni 2017. 
  20. ^ ”Statistiska centralbyrån Riksdagsmannavalen 1903-1905”. Arkiverad från originalet den 5 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160305072955/http://www.scb.se/H/BISOS%201851-1917/BISOS%20R%20Valstatistik%201871-1910/BISOS%20R%20Riksdagsmannavalen%201872-1908/Valstatistik-R-Riksdagsmannavalen-1903-1905.pdf. Läst 4 juni 2017. 
  21. ^ ”Statistiska centralbyrån Riksdagsmannavalen 1906-1908”. Arkiverad från originalet den 24 september 2015. https://web.archive.org/web/20150924130628/http://www.scb.se/H/BISOS%201851-1917/BISOS%20R%20Valstatistik%201871-1910/BISOS%20R%20Riksdagsmannavalen%201872-1908/Valstatistik-R-Riksdagsmannavalen-1906-1908.pdf. Läst 4 juni 2017. 
  22. ^ Winkrans avsade sig riksdagsmandatet, men blev ändå omvald