Högstadium

I den här artikeln kommer vi att utforska Högstadium från olika vinklar och perspektiv med syftet att grundligt förstå dess betydelse, inverkan och relevans i det aktuella sammanhanget. Vi kommer att lyfta fram de olika aspekterna och dimensionerna av Högstadium, undersöka dess inflytande inom olika områden och dess interaktion med andra element som formar vår verklighet. Genom en detaljerad och uttömmande analys kommer vi att avslöja komplexiteten och djupet av Högstadium, och erbjuda en heltäckande vision som gör att vi fullt ut kan uppskatta dess innebörd. Med ett holistiskt förhållningssätt kommer vi att närma oss Högstadium ur ett mångfacetterat perspektiv och bjuda in läsaren att fördjupa sig i en upptäckts- och förståelsesresa som vidgar deras vyer och berikar deras kunskap om detta ämne.

Koulunmäki högstadium i Äänekoski i Finland.

Högstadium är en skolterm som i Sverige används för den obligatoriska skolans senare år. I Finland används beteckningen officiellt inte längre.

Finland

I Finland var "högstadium" beteckning på årskurserna 7–9 i grundskolan från 1972 till 1999.

Sverige

I Sverige började beteckningen "högstadium" användas om årskurs 7–9 i enhetsskolan (senare grundskolan) från 1949. Från 1994 användes istället namn som "Grundskolans senare del" och "Senarestadium". Termen "högstadiet" fortsatte dock användas i inofficiella sammanhang. Med ändringar i skollagen 2018 återinfördes beteckningen "högstadiet".

Det som skiljer högstadiet från tidigare skolår i den svenska grundskolan är främst att klasslärare ersätts av flera ämneslärare. Biologi, kemi och fysik blir fristående ämnen och möjlighet att studera ett andra främmande språk tillkommer. Bänkarna ersätts oftast av skåp och elever har vanligen tillåtelse att lämna skolområdet på rasterna.

Skolbyggnadernas organisation vid ett högstadium byggt under rekordåren i Sverige.

Se även

Referenser