Hallis
I dagens värld är Hallis ett ämne som har blivit allt mer aktuellt. Oavsett om det beror på dess påverkan på samhället, dess betydelse i ekonomin eller dess påverkan på kulturen, har Hallis blivit en uppmärksamhetspunkt för både experter och allmänheten. Med sitt breda spektrum av implikationer och sin förmåga att skapa debatt och reflektion har Hallis etablerat sig som ett avgörande ämne på den aktuella agendan. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Hallis, analysera dess ursprung, dess utveckling över tid och dess möjliga framtid. Vidare kommer vi att undersöka vilken roll Hallis spelar i människors dagliga liv och dess relevans i det globala sammanhanget.
 |
Den här artikeln eller avsnittet kan behöva språkvård eller korrekturläsning. (2024-02) Hjälp gärna Wikipedia med att förbättra språket i texten eller diskutera saken på diskussionssidan. |
| Hallis | |
| Halinen (finska) | |
| Stadsdel | |
 Hallis läge i Åbo.
| |
| Land |  Finland
|
|---|---|
| Landskap | Egentliga Finland |
| Kommun | Åbo |
| Folkmängd | 3 571 (2016) |
| Tidszon | EET (UTC+2) |
| - sommartid | EEST (UTC+3) |
| Geonames | 842058 |
Hallis (finska: Halinen) är en stadsdel i Åbo i det finländska landskapet Egentliga Finland. År 2016 fanns det 3 571 invånare i Hallis. Området är känt för Hallisforsen samt med Hallis damm, byggt 1972. Den största delen av områdets bebyggelse består av egnahemshus och radhus. Det finns också ganska stora obebyggda naturområden i Hallis.
Hallis hörde ursprungligen till S:t Marie kommun men anslöts till Åbo 1944.
Historia
Det fanns en kvarn vid Hallisforsen redan på 1300-talet. Områdets äldsta bosättning finns på Hallis bybacke, som har varit bebott sedan järnåldern. Aura ås mynning låg vid Hallis på 800-talet. I Hallis by i S:t Marie socken fanns tre gårdar år 1560: Tätilä (senare Kreula), Kallonen (nuvarande Komonen) och Löytänä (numera Koski-Frantsi).
De nuvarande byggnaderna på bybacken härstammar från 1800-talet och början av 1900-talet. Hallis bybacke, tillsammans med Hallisforsen och Åbo vattenverk, bildar en värdefull byggd kulturmiljö av riksintresse och området är därmed skyddat.
Vattenkraft
Hallis kvarn var i drift vid forsen i ungefär 600 år. Första gången kvarnen nämns i handlingarna är 1352. Hallis fors förseglade vattenkraften till hela tre spannmålskvarnar samtidigt. Där fanns också en stampkvarn för klädestillverkning från 1540-talet till 1600-talet, samt en valkkvarn för en sämskmakare på 1600-talet. Under 1800-talet fanns en benkvarn och en färgfabrik, medan en snickarverkstad och ett sågverk existerade mellan 1901 och 1905.
Benkvarnen förstördes i en brand 1929 och kvarnbyggnaderna brann ned under Fortsättningskriget år 1942.
Bilder
-
Mjölnares hus i Hallis. -
Hallis damm. -
Hallis bybacke. -
Studentbostäder i Hallis.
Källor
- ^ ”Byn Hallis”. www.kulturmiljo.fi. Museiverket. https://www.kulturmiljo.fi/read/asp/rsv_kohde_det.aspx?KOHDE_ID=4782. Läst 28 februari 2024.
- ^ Toropainen, Veli Pekka (2015). ”Aurajoen Halistenkosken historiaa” (på finska). Suomen Sukututkimusseuran Vuosikirja 48: sid. 117–231. Läst 28 februari 2024.