I dagens värld har Indirekt val varit ett relevant ämne som har fångat samhällets uppmärksamhet i allmänhet. Med teknologins framsteg och globaliseringen har Indirekt val blivit ett ämne för diskussion och debatt inom olika områden, från politik till vetenskap, inklusive kultur och underhållning. Eftersom Indirekt val fortsätter att påverka våra liv på oväntade sätt, är det avgörande att utforska dess implikationer och konsekvenser i det moderna samhället. I den här artikeln kommer vi att titta närmare på fenomenet Indirekt val och dess inverkan på olika aspekter av vårt dagliga liv.
Indirekt val är ett val som genomförs genom att väljarna väljer personer till en politisk församling som sedan i sin tur gör det slutliga valet av den som skall väljas till ett visst uppdrag. Motsatsen är direkt val, där någon väljs direkt av folket.
Indirekta val är vanligt i stater som tillämpar ett tvåkammarsystem, där den övre kammaren då ofta utses av kommunala eller regionala församlingar. I Sverige valdes första kammarens ledamöter av landstingen och de större landstingsfria städernas stadsfullmäktige åren 1867–1970. Idag förekommer indirekta val i Sverige då riksdagen väljer statsminister och då region- och kommunfullmäktige utser ledamöter till kommunala nämnder och styrelser.
Presidentval i USA är ett indirekt val där väljarna väljer elektorer som i sin tur väljer president. Andra länder som tillämpar indirekta presidentval är Tyskland, Italien och Estland, där presidentens roll är huvudsakligen representativ och ceremoniell, samt Lettland. Tdigare var även presidentval i Finland indirekta val där väljarna valde elektorer, men från och med 1994 är finska presidentval direkta val, där folket väljer presidenten.