Internationella atomenergiorganet
I den här artikeln kommer vi att utforska den fascinerande världen av Internationella atomenergiorganet, analysera dess mest relevanta aspekter och dess inverkan på dagens samhälle. Från dess ursprung till dess utveckling idag har Internationella atomenergiorganet spelat en avgörande roll inom olika områden, och lockat uppmärksamheten från både experter och fans. I enlighet med dessa linjer kommer vi att undersöka dess betydelse, dess utmaningar och de möjliga lösningar som den erbjuder för att förbättra vår förståelse och användning. Från dess inflytande på populärkulturen till dess relevans i vardagen fortsätter Internationella atomenergiorganet att skapa debatt och väcka fortsatt intresse i akademiska kretsar och utanför. Följ med oss på denna resa för att upptäcka mer om Internationella atomenergiorganet och dess inverkan på den samtida världen.
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2021-10) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
 Internationella atomenergiorganet | |
 | |
| Förkortningar | IAEA |
|---|---|
| Chef | Rafael Mariano Grossi |
| Bildad | 29 juli 1957 |
| Säte | Wien, Österrike |
| Webbplats | www.iaea.org |
Internationella atomenergiorganet (engelska International Atomic Energy Agency, IAEA) är ett organ inom Förenta nationerna bildat 1957. Huvudkontoret ligger i Wien i Österrike.
IAEA:s arbete styrs av intressen och behov från medlemsländerna och av IAEA:s statuter. IAEA har tre huvudsakliga uppgifter: säkerhet (safety/security), vetenskap och teknologi samt kärnteknik, kärnämneskontroll, strålskydd och verifikation.
Historia
1953 föreslog USA:s president Dwight D Eisenhower i FN:s generalförsamling att ett särskilt organ för atomenergi skulle bildas. Året därpå gav generalförsamlingen sitt stöd i en resolution, vilket ledde till att FN anordnade en atomenergikonferens i Genève den 8 till 20 augusti 1955, samt tillsatte en grupp för utformandet av organets syften. År 1956 beslutades det enhälligt att anta de föreslagna stadgarna. Stadgan trädde i kraft 29 juli 1957 och IAEA höll sin första generalkonferens den 1 till 23 oktober 1957.
Medlemsländer
IAEA har 177 medlemsländer (4 april 2023). De flesta av FN:s medlemsländer är också medlemmar av IAEA. Följande länder är dock inte med i IAEA: Andorra, Bhutan, Ekvatorialguinea, Guinea, Guinea-Bissau, Kiribati, Kongo-Brazzaville, Maldiverna, Mikronesiska federationen, Nauru, Salomonöarna, São Tomé och Príncipe, Somalia, Surinam, Tuvalu och Östtimor.
Länder som tidigare varit medlemmar:
- Nordkorea (1974–1994)
Priser och utmärkelser
IAEA och dess dåvarande generaldirektör Mohamed ElBaradei tilldelades år 2005 Nobels fredspris.
Generaldirektörer
- W. Sterling Cole, USA (1957–1961)
- Sigvard Eklund, Sverige (1961–1981)
- Hans Blix, Sverige (1981–1997)
- Mohamed ElBaradei, Egypten (1997–2009)
- Yukiya Amano, Japan (2009–2019)
- Cornel Feruta, t.f. (2019)
- Rafael Grossi, Argentina (2019–)
Referenser
- ^ Statute of the IAEA Arkiverad 28 december 2007 hämtat från the Wayback Machine.
Externa länkar
| |||||||||||||||||
.svg){kind=small}
