I dagens värld är Kaptols murar ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos miljontals människor runt om i världen. Oavsett om det beror på dess historiska relevans, dess inverkan på det samtida samhället eller dess inflytande på populärkulturen, är Kaptols murar ett ämne som fortsätter att generera intresse och debatt. Under åren har Kaptols murar varit föremål för otaliga forskning, diskussioner och analyser, vilket lett till en större förståelse för dess komplexitet och identifieringen av flera perspektiv på den. I den här artikeln kommer vi att utforska några nyckelaspekter relaterade till Kaptols murar, med syftet att fördjupa oss i dess innebörd och omfattning i olika sammanhang.
Kaptols murar | |
Ett torn och del av den forna stadsmuren år 2013. | |
Plats | Zagreb, Kroatien |
---|---|
Typ | Stadsmur |
Byggd | 1469–1473 |
Material | Byggnadssten |
Förvaltas/ägs av | Zagrebs stad |
Kaptols murar (kroatiska: Kaptolske zidine) är en äldre och i en mindre del bevarad stadsmur i Zagreb i Kroatien. Den uppfördes åren 1469–1473 och omgav då bosättningen Kaptol som idag, tillsammans med Gradec, utgör Zagrebs historiska stadskärna. Av den forna stadsmuren finns idag den nordvästra delen kvar.
Kaptols murar uppfördes i sten på 1400-talet och ersatte tidigare försvarsverk bestående av palissader. Stadsmurens syfte var att försvara bosättningen från de i sydöst framryckande osmanerna. De muslimska osmanerna hade år 1463 intagit merparten av Bosnien och införlivat riket i sina domäner. Den 30 september 1491 trängde de in i Turopolje söder om Kaptol. Av rädsla för ett förestående angrepp lät Zagrebs dåvarande biskop åren 1512–1520 uppföra en separat mur med torn kring Zagrebs katedral.
Den L-formade delen som finns kvar av muren löper mellan Opatovinaparken och Tkalčić-gatan. Biskop Duhs trappor (Stube biskupa Duha) förbinder genom en öppning i muren Kaptol med Tkalčić-gatan. I Opatovinaparkens en hörn finns murens bäst bevarade objekt, det kulturmärkta Prišlintornet.