Zagrebs bergbana
Nuförtiden är Zagrebs bergbana ett återkommande tema som har fångat uppmärksamheten hos många människor runt om i världen. Sedan dess uppkomst har det skapat debatt och kontroverser, och placerat sig som en nyckelpunkt på den offentliga agendan. I takt med att intresset för Zagrebs bergbana växer ökar också behovet av att förstå dess många aspekter och konsekvenser. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika dimensionerna av Zagrebs bergbana, analysera dess inverkan på olika områden och erbjuda en fullständig översikt över dess relevans idag.
Zagrebs bergbana (kroatiska: Zagrebačka uspinjača) är en bergbana i Kroatiens huvudstad Zagreb. Bergbanan som är ett kulturminne och en av stadens sevärdheter förbinder Donji grad (Nedre staden) med Zagrebs historiska hjärta Gradec, även kallat Gornji grad (Övre staden). Banan är 66 m lång vilket gör den till en av de kortaste i världen. Den nedre stationen ligger vid Tomićgatan (Tomićeva ulica) och den övre stationen vid Strossmayers gågata (Strossmayerovo šetalište).
Historia
Zagrebs bergbana byggdes 1890 och sattes i funktion den 23 april 1893. Den drevs till en början av en ångmaskin men elektrifierades 1934.
Teknisk information
Bergbanan har två vagnar med plats för 28 personer vardera. 16 sittplatser och 12 ståplatser. Vagnarna är 5640 mm långa och väger 5,05 ton utan passagerare. Vagnarna kan bära 2 240 kg vardera och rör sig i en hastighet av 1,5 m/s.
Referenser
Fotnoter
- ^ ZET:s officiella webbplats (engelska) Arkiverad 5 december 2010 hämtat från the Wayback Machine.
