Masthuggs församling

I den här artikeln kommer vi att utforska den fascinerande världen av Masthuggs församling och dess inverkan på olika aspekter av vardagen. _Var1 har fångat uppmärksamheten hos människor i alla åldrar och från olika hörn av världen, och har blivit ett ämne av utbrett intresse. Sedan dess uppkomst har Masthuggs församling genererat kontroverser, beundran och har till och med varit föremål för studier inom olika kunskapsområden. Utefter dessa linjer kommer vi att analysera på djupet vilka implikationer Masthuggs församling har i dagens samhälle och dess inflytande inom olika områden. Från dess historiska betydelse till dess relevans i det samtida sammanhanget ger den här artikeln en omfattande titt på Masthuggs församling och dess inverkan på våra dagliga liv.

Masthuggs församling
Församling
LandSverige
KommunGöteborgs kommun
TrossamfundSvenska kyrkan
StiftGöteborgs stift
PastoratCarl Johans pastorat
Bildad1 maj 1883
 av del avDomkyrkoförsamlingen i Göteborg
UtbrutetOscar Fredriks församling (1908)
Medlemmar6 873 (46 %) ()
Folkmängd15 094 ()
Upphov tillMasthuggets distrikt
Karta
Masthuggs församlings läge i Västra Götalands län.
Masthuggs församlings läge
i Västra Götalands län.
Masthuggs församlings läge
i Västra Götalands län.
Koordinat57°41′49″N 11°56′15″Ö / 57.697074°N 11.93745°Ö / 57.697074; 11.93745
UtsträckningSCB:s kartsök
Koder, länkar
Församlingskod148011 ()
148012 (–)
Pastoratskod080110
KyrkoarkivSE/GLA/15467 ()
SE/GLA/13189 ()
WebbplatsPastoratets webbplats
Redigera Wikidata

Göteborgs Masthuggs församling är en församling i Göteborgs södra kontrakt i Göteborgs stift. Församlingen ligger i Göteborgs kommun i Västra Götalands län och ingår i Carl Johans pastorat.

Församlingen omfattar delar av stadsdelarna Masthugget och Stigberget, samt en mindre del av Majorna. En del av Stigberget tillhör Oscar Fredriks församling sedan 1968.

Administrativ historik

Församlingen bildades 1 maj 1883 genom utbrytning ur Domkyrkoförsamlingen. 1908 utbröts Oscar Fredriks församling och samtidigt tillföll en mindre del av Masthuggs territorier Annedals församling, som också bildades 1908.

Församlingar har till 2018 utgjort ett eget pastorat för att därefter ingå i Carl Johans pastorat.

År 1892 beskrivs församlingsområdet omfatta: "Området emellan Götaelf, Vallgrafven, Pusterviksplatsen, derifrån öfver Nya alléen genom östra Skansgatan, Bergsgatan, Husargatan och öfra Husargatan, Slottsskogsparkens östra gräns, gränsen mot tillstötande landsförsamlingar, vestra gränserna för Slottsskogslägenheterna Margreteberg och Stubbehagen samt dalen, derifrån Slottsskogsvägen, gränsen för Slottsskogsparken till den gata, som å den af Kongl. Maj:t 15/2 78 fastställda plankarta öfver förstaden Majorna med flera områden betecknas med bq, vidare samma gata, den å nämnda karta med p betecknade öppna plats, Banegatan, Stigbergstorget, Allmänna vägen och gränsen emellan äldre stadsområdet och förstaden Majorna; jus praes."

Kyrkor

För gudstjänsterna användes till en början S:t Johanneskyrkan (som dock inte hörde till församlingen). Oscar Fredriks kyrka byggdes från början som Masthuggs församlingskyrka. Efter att församlingen delats byggdes 1911–1914 en ny kyrka som fick namnet Masthuggskyrkan. Pater Nosterkyrkan hörde från uppförandet 1973 fram till 2010 också till församlingens kyrkor.

Församlingshem

Församlingshem 1915–1974 och sedan 1995 är Repslagargården vid Repslagaregatan i Masthugget. Åren däremellan var en byggnad vid Klingners plats i nya Masthugget församlingshem.

Areal

Masthuggs församling omfattade den 1 januari 1976 en areal av 1,3 kvadratkilometer, varav 1,1 kvadratkilometer land.

Se även

Källor

  1. ^ läst: 8 augusti 2018.
  2. ^ Stift, kontrakt och pastorat i nummerordning med ingående församlingar 2020-01-01, SCB, läs online.
  3. ^ Medlemmar i Svenska kyrkan i förhållande till folkmängd den 31.12.2019 per församling, kommun och län samt riket, Svenska kyrkan, läs online.
  4. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  5. ^ ”Nationell Arkivdatabas, Riksarkivet”. Arkiverad från originalet den 5 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160305091026/http://nad.ra.se/archive_index.aspx?id=29a7e70f-ab34-11d5-bbd3-00d0b73e008b&s=Balder. Läst 14 februari 2010. 
  6. ^ Nordisk Familjebok, 3:e upplagan, 9:e bandet, kartbladet över Göteborg
  7. ^ ”Nationell Arkivdatabas”. Arkiverad från originalet den 5 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160305143617/http://nad.ra.se/archive_index.aspx?id=0e3ad426-77a4-11d5-a6f2-0002440207bb&s=Balder. Läst 14 februari 2010. 
  8. ^ ”Kyrkliga indelningar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/kyrkliga-indelningar/. Läst 31 december 2022. 
  9. ^ Matrikel öfver Göteborgs Stift, utgiven av konstitorienotarie A. B. Magni, Göteborg 1892, s. 11
  10. ^ ”Pater Nosterkyrkan”. Svenska kyrkan. Arkiverad från originalet den 3 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160303185028/https://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=644582. Läst 1 december 2014. 
  11. ^ (PDF) Folk- och bostadsräkningen 1975, Del 3:1, Folkmängd i kommuner och församlingar. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1977. sid. 33. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1975_3_1.pdf. Läst 6 juli 2015  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.

Externa länkar