Nuförtiden har Pennsylvaniatyska blivit ett ämne av stor relevans och intresse för ett brett spektrum av människor. Dess genomslag har lyckats överskrida gränser och skapa debatter och reflektioner inom olika områden. Från experter på området till vanliga medborgare, Pennsylvaniatyska har fångat allas uppmärksamhet. Detta fenomen har väckt intresset hos akademiker, proffs och älskare av ämnet, som försöker undersöka bortom utseendet och grundligt förstå varje aspekt som är relaterad till Pennsylvaniatyska. Genom historien har Pennsylvaniatyska markerat milstolpar och transformationer, som direkt eller indirekt påverkat olika aspekter av våra liv. I den här artikeln kommer vi att grundligt utforska allt som har med Pennsylvaniatyska att göra, med syftet att förstå dess betydelse och relevans idag.
Pennsylvaniatyska | |
Pennsilfaani-Deitsch | |
Talas i | Förenta staterna, Kanada |
---|---|
Region | Pennsylvania |
Antal talare | 250 000 |
Status | hotat |
Språkfamilj | Indoeuropeiska språk |
Officiell status | |
Officiellt språk i | USA |
Språkmyndighet | ingen |
Språkkoder | |
ISO 639‐3 | pdc |
SIL | pdc |
Karta som belyser var pennsylvaniatyska talas. Röda områden har flest talare i absoluta tal, blåa områden flest sett till befolkningen. |
Pennsylvaniatyska är ett högtyskt språk som fortfarande finns kvar hos bland annat vissa religiösa grupper i USA som till exempel amish. Det sägs komma från sydvästra Tyskland på 1600-talet och är nära besläktat med pfalziskan (Pälzisch) som talas i Pfalz i sydvästra Tyskland. Språket talas av ungefär 250 000 människor. Språket anses vara hotat.
Språket skrivs med latinska alfabetet. Bibeln översattes i sin helhet till pennsylvaniatyska år 2013. En tidning på pennsylvaniatyska vid namn Hiwwe wie Driwwe ges ut och den är världens enda tidning på pennsylvaniatyska.
Språket kallas på engelska ofta för Pennsylvania Dutch, vilket inte beror på att det är en typ av nederländska (dutch), utan är en kvarleva från när ordet dutch på engelska avsåg alla talare av ett västgermanskt språk i Kontinentaleuropa. Det talas mest i provinsen Ontario i Kanada, i delstaterna Ohio, Pennsylvania, Indiana, Maryland och Virginia men även i North Carolina i USA.
Främre | Central | Bakre | |
---|---|---|---|
Sluten | i | u | |
Halvöppen | e | o | |
Öppen | a |
Det finns tre diftonger: , och .
Bilabial | Labiodental | Dental | Palatal | Velar | Glottal | |
---|---|---|---|---|---|---|
Nasal | m | n | ŋ | |||
Klusil | p | b | t | d | k | g | |||
Affrikat | t͡s | t͡ʃ | ||||
Frikativ | f | s | ʃ | x | h | |
Lateral | l | |||||
Tremulant | r | |||||
Approximant | w | ɺ | j |