I den här artikeln kommer vi att prata om Sankta Maria kyrka, Helsingborg, ett mycket relevant ämne som har fångat uppmärksamheten hos både experter och fans. Sankta Maria kyrka, Helsingborg täcker ett brett spektrum av aspekter som sträcker sig från dess påverkan på samhället till dess inflytande inom yrkesområdet. Under åren har Sankta Maria kyrka, Helsingborg väckt intensiv debatt som har lett till större förståelse och utforskande av dess implikationer. I den här artikeln kommer vi att på djupet analysera relevansen och effekten av Sankta Maria kyrka, Helsingborg, samt de olika perspektiv som finns kring detta ämne.
Sankta Maria kyrka | |
Kyrka | |
Entrén till Sankta Maria kyrka
| |
Land | Sverige |
---|---|
Län | Skåne län |
Ort | Helsingborg |
Trossamfund | Svenska kyrkan |
Stift | Lunds stift |
Församling | Helsingborgs Maria församling |
Plats | Helsingborgs centrum |
- koordinater | 56°2′46.5″N 12°41′47.5″Ö / 56.046250°N 12.696528°Ö |
Invigd | 1100-talet |
Bebyggelse‐ registret |
21300000006625 |
Interiör
|
Sankta Maria kyrka är en kyrkobyggnad i Helsingborg. Den är församlingskyrka i Helsingborgs Maria församling i Lunds stift.
Mariakyrkan i Helsingborg är stadens äldsta kyrka och uppfördes på 1100-talet i romansk stil. På 1400-talet ersattes den av en treskeppig tegelkyrka i gotisk stil, men helsingborgssandsten från den äldre kyrkan användes i sockeln till koromgången och västpartiet. Mariakyrkan är en så kallad pseudobasilika då den har ett förhöjt mittskepp, som inte höjer sig så högt över sidoskeppen att fönster får plats mellan taken. Trappgaveltornet tillkom på 1500-talet och på 1800-talet ersattes blytaket med ett koppartak. 1843 revs kyrkans vapenhus i söder och sakristian i norr när kyrkan restaurerades efter ritningar av Carl Georg Brunius. Sakristian återuppfördes dock 1953 efter ritningar av Gustaf W Widmark, med den äldre sakristian som förebild. I juli 1898 ingicks kontrakt med arkitekten Alfred Hellerström, Helsingborg, om uppförande av en ny läktare.
På 1300-talet var Mariakyrkan en av Danmarks största stadskyrkor.
Kyrkan är skyddad av kulturmiljölagen.
Öververk | Positiv | Pedal |
Gedackt 8' | Gedackt 8' | Gedackt 16' |
Principal 4' | Principal 4' | Principal 8' |
Gedackt 4' | Gedackt 4' | Gedackt 8' |
Nasat 3' | Kvinta 3' | Principal 4' |
Oktava 2' | Superoktava 2' | Kvinta 1 1/2' |
Waldflöjt 2' | Scharf III | Trumpet 8' |
Sesquialtera II | Dulcian 8' | Cymbal 8' |
Scharf II | ||
Mixtur III | ||
Trumpet 8' |
Ryggpositiv I | Huvudverk II | Bröstverk III | Svällverk IV | Fjärrverk I | Pedal | Koppel |
Gedackt 8' | Quintadena 16' | Gedackt 8' | Borduna 16' | Fugara 16' | Principal 16' | I/P |
Quintadena 8' | Principal 8' | Blockflöjt 4' | Italiensk Principal 8' | Principal 8' | Subbas 16' | II/P |
Principal 4' | Rörflöjt 8' | Principal 2' | Koppelflöjt 8' | Fjärrflöjt 8' | Oktava 8' | III/P |
Rörflöjt 4' | Oktava 4' | Waldflöjt 2' | Viola da Gamba 8' | Ekoflöjt 8' | Gedackt 8' | IV/P |
Oktava 2' | Spetsflöjt 4' | Oktava 1' | Oktava 4' | Cremona 8' | Oktava 4' | I/II |
Kvinta 1 1/3' | Kvinta 2 2/3' | Cymbel II | Traversflöjt 4' | Gamba céleste 8' | Nachthorn 2' | III/II |
Sesquialtera II | Oktava 2' | Skalmeja 8' | Svegel 2' | Rörflöjt 4' | Mixtur VI | IV/II |
Scharf V-VI | Mixtur VI-VIII | Regal 4' | Cornett III | Violin 4' | Fagott 32' | -HV. |
Dulcian 16' | Cymbel III | Tremulant | Mixtur VI | Panflöjt 2' | Basun 16' | |
Krumhorn 8' | Trumpet 16' | Trompette 8' | Vox humana 8' | Dulcian 16' | ||
Tremulant | Trumpet 8' | Voix humaine 8' | Tremulant | Trumpet 8' | ||
Clairon 4' | Trumpet 4' | |||||
Tremulant | ||||||
Crescendosvällare |
Manual | Pedal |
Gedackt 8' B/D | Bihängd |
Principal 4' | |
Rörflöjt 4' | |
Oktava 2' B/D | |
Scharf III | |
Dulcian 16' B/D |
Den nuvarande orgeln är byggd av Marcussen & Søn, Aabenraa, Danmark och är en mekanisk orgel.
Manual |
Gedackt 8' B/D |
Rörflöjt 4' B/D |
Principal 2' B/D |
Oktava 1' B/D |
Regal 16' B/D |
|