I den här artikeln kommer vi att utforska ämnet Swahili på djupet, analysera dess olika aspekter, dess inverkan på samhället och dess relevans i dagens värld. Swahili är ett ämne som har skapat stort intresse de senaste åren och det är väsentligt att förstå det i sin helhet för att förstå dess betydelse i olika sammanhang. I den här artikeln kommer vi att undersöka olika perspektiv på Swahili, från dess historia till dess inflytande idag. Dessutom kommer vi att utforska hur Swahili relaterar till andra teman och hur det har utvecklats över tiden. Genom detaljerad och omfattande analys kommer vi att försöka belysa detta ämne och ge en övergripande bild av dess innebörd och effekt på det moderna samhället.
Swahili | |
Kiswahili | |
Talas i | Kenya, Tanzania, Somalia, Uganda, Kongo-Kinshasa |
---|---|
Region | Afrika |
Antal talare | 50 miljoner (varav en liten del som modersmål) |
Språkfamilj | Niger-Kongospråk |
Latinska alfabetet | |
Officiell status | |
Officiellt språk i | Kenya, Tanzania, Uganda |
Språkkoder | |
ISO 639‐1 | sw |
ISO 639‐2 | swa |
ISO 639‐3 | swa |
Swahili (kiswahili) är ett bantuspråk som talas i östra och centrala Afrika. Det är officiellt språk i Kenya, Tanzania och Uganda, används som lingua franca i flera länder i östra och centrala Afrika, och som officiellt språk i Afrikanska unionen. Ungefär 100 miljoner talar swahili, men bara en liten del av dessa har språket som modersmål.
Swahili har sitt ursprung på Kenyas och Tanzanias östkust och på Zanzibar. Swahili har tidigare skrivits med det arabiska alfabetet, men numera används det latinska alfabetet. En stor mängd arabiska lånord blev en del av språket under 1700- och 1800-talet på grund av den av omanier dominerade handeln och av stora arabiska influenser på samhället i stort.
Swahili har fem vokalfonem: /ɑ/, /ɛ/, /i/, /o/, och /u/.
Standardswahili har också två halvvokaler, y (/j/) och w (/w/).
I konsonantsystemet finns ett antal prenasaliserade konsonanter.
Bilabial | Labio- dental |
Dental | Alveolar | Post- alveolar |
Palatal | Velar | Glottal | |
Nasal klusil | m | n | ny | ng’ | ||||
Prenasaliserad klusil | mb | nd | nj | ng | ||||
Implosivor | b | d | j | g | ||||
Tenuisklusil eller affrikata | p | t | ch | k | ||||
Aspirerad klusil eller affrikata | p | t | ch | k | ||||
Prenasaliserad frikativa | mv | nz | ||||||
Tonande frikativa | v | (dh ) | z | (gh ) | ||||
Tonlös frikativa | f | (th ) | s | sh | (kh ) | h | ||
Tremulant | r | |||||||
Lateral approximant | l | |||||||
Approximant | y | w |
Noter:
Liksom i andra bantuspråk är substantiven i swahili indelade i klasser, i swahilis fall 14: sex klasser singular och plural, en klass för verbala infinitiver som används som substantiv, och det enda substantivet mahali "plats".
Ord som börjar på m- i singular och wa- i plural syftar på animata substantiv, särskilt människor. Exempel är mtu, "person" (plural watu), och mdudu, "insekt" (plural wadudu). En klass med m- i singular men mi- i plural syftar ofta på växter, såsom mti "träd", miti träd (plural). Infinitiv av verb börjar på ku-, till exempel kusoma 'att läsa'. Andra klasser är svårare att kategorisera. Ord som i singular börjar på ki- får i plural vi-. De syftar ofta på handverktyg och andra artefakter. Denna alternering ki-/vi- tillämpas ofta på lånord där ki- ursprungligen var en del av roten, som vitabu "böcker" från kitabu "bok" (från arabiska kitāb "bok"). Denna klass innehåller även namn på språk (som språkets namn Kiswahili), och diminutiver, som anses ha varit en separat klass i äldre stadier av bantuspråk. Ord som börjar på u- är ofta abstrakta och saknar plural, till exempel utoto "barndom".
En femte klass börjar med n- eller m- eller ingenting, och är likadan i plural. En annan klass har ji- eller inget prefix i singular, och ma- i plural. Denna klass används ofta för augmentativer. När substantivet självt inte visar tydligt vilken klass det tillhör gör dess komplement det. Adjektiv och räkneord får vanligen substantivprefixen, och verb tar en annan uppsättning prefix.
singular | plural | |||||
mtoto | mmoja | anasoma | watoto | wawili | wanasoma | |
barn | ett | läser | barn | två | läser | |
Ett barn läser | Två barn läser | |||||
kitabu | kimoja | kinatosha | vitabu | viwili | vinatosha | |
bok | en | räcker | böcker | två | räcker | |
En bok räcker | Två böcker räcker | |||||
ndizi | moja | inatosha | ndizi | mbili | zinatosha | |
banan | en | räcker | bananer | två | räcker | |
En banan räcker | Två bananer räcker |
Samma substantivrot kan användas med olika substantivklassprefix för avledda betydelser: människa mtoto (watoto) "barn", abstrakt utoto "barndom", diminutiv kitoto (vitoto) "spädbarn", augmentativ toto (matoto) "stort/stora barn". Även vegetativa mti (miti) "träd", artefakt kiti (viti) "pall(ar)", augmentativ jiti (majiti) "stort träd", kijiti (vijiti) "pinne/pinnar", ujiti (njiti) "högt smalt träd".
Fastän swahilis substantivklassystem kan karakteriseras som grammatiskt genus skiljer det sig från grammatiskt genus i indoeuropeiska språk: I swahili är substantivs klasstillhörigheter fortfarande till stor del semantiskt motiverade, medan de indoeuropeiska språkens system mestadels är godtyckliga. Klasserna kan dock inte förstås som enkla kategorier som "människor" eller "träd". Snarare finns betydelseutbredningar, ord som liknar dessa utbredningar och sedan utbredningar från dessa. Slutresultatet är ett semantiskt nät som verkade vettigt vid tidpunkten, och ofta fortfarande verkar vettigt, men kan vara förvirrande för någon som inte kan språket.
Sedan kolonialtiden, cirka 1870 till 1960, och in i nutid, har kiunguja, Zanzibardialekten av swahili, blivit grundvalen för standardswahili som det används i Östafrika. Swahili inbegriper dock mer än 15 distinkta dialekter, däribland:
|