Tjetjener
Idag är Tjetjener ett ämne som väcker stort intresse och skapar debatt inom olika samhällsområden. Oavsett om det beror på dess historiska relevans, dess inverkan på populärkulturen eller dess inflytande på vardagen, har Tjetjener blivit ett ämne av global relevans. Från vetenskaplig forskning till sociala trender har Tjetjener tagit en central roll i det offentliga samtalet och fångat människor i alla åldrar och bakgrunder. I den här artikeln kommer vi att analysera olika aspekter relaterade till Tjetjener, utforska dess innebörd, dess utveckling över tid och dess närvaro idag.
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2023-07) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Tjetjenerna (ryska: Чеченцы: Tjetjentsy, tjetjenska: Нохчий: Nochtjij) är den största inhemska etniska gruppen i Nordkaukasien. De bor till största delen i den ryska delrepubliken Tjetjenien, där de är i majoritet, men finns även i andra delar av Ryssland, särskilt i grannrepubliken Dagestan samt i Moskva. Det finns även tjetjenska befolkningsgrupper i Turkiet, Jordanien och Syrien. Deras språk, tjetjenskan, tillhör de nordöstkaukasiska språken. De flesta tjetjener är sunnimuslimer.
Tjetjenerna kallar sig Nochtji, vilket enligt en teori kommer av betydelsen "Noaks folk". Ordet "tjetjen" är den ryska benämning, vilken uppkom på 1600-talet, och troligen kan härledas till namnet på byn "Chechana". År 1991, när Tjetjenien utropade självständighet från Sovjetunionen, kallade de sig officiellt Nochtji och språket Nochtjijn mott.