Tjuvasjiska
I den här artikeln kommer vi att utforska den fascinerande världen av Tjuvasjiska och allt detta tema har att erbjuda. Från dess inverkan på samhället till dess relevans idag, är Tjuvasjiska ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos miljontals människor runt om i världen. Genom en omfattande analys kommer vi att undersöka de olika aspekterna relaterade till Tjuvasjiska, vilket ger våra läsare en komplett och berikande vision. Oavsett om det är genom dess inflytande på historien, dess betydelse i populärkulturen eller dess relevans i vardagen, har Tjuvasjiska blivit ett oundvikligt diskussionsämne, och i den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i dess komplexitet och innebörd.
| tjuvasjiska | |
| чăваш чĕлхи | |
| Talas i | Ryssland, Kazakstan, Lettland, Estland |
|---|---|
| Region | Tjuvasjien |
| Antal talare | 1 042 989 |
| Språkfamilj | Altaiska språk
|
| Officiell status | |
| Officiellt språk i | Tjuvasjien (delrepublik i Ryssland) |
| Språkkoder | |
| ISO 639‐1 | cv |
| ISO 639‐2 | chv |
| ISO 639‐3 | chv |
| SIL | chv |
Tjuvasjiska (tjuvasjiska: чăваш чěлхи) är ett språk i språkfamiljen turkspråk.
Antalet talare och dialekter
Enligt en folkräkning från 1999 i Ryssland angav 1,64 miljoner (82 procent av alla tjuvasjer) tjuvasjiska som modersmål. En senare folkräkning från 2010 anger dock lite drygt 1,04 miljoner talare, så antalet har sjunkit. Tjuvasjiska-talare bor huvudsakligen i Tjuvasjiska republiken (Tjuvasjien) och i Tatarstan. De förekommer ofta också i före detta sovjetiska republiker och i andra regioner inom Ryska federationen. Tjuvasjiska kan delas in i två stora dialekter: anatri (övre-) och virjal (nedre-). Tjuvasjiska är numera officiellt språk i Tjuvasjien.
Tjuvasjiska alfabetet
Det tjuvasjiska alfabetet skapades av Ivan Jakovlev 1878. Det är en modifierad version av det kyrilliska alfabetet som innefattar samtliga 33 bokstäder i det ryska alfabetet, samt ytterligare fyra bokstäver (Ӑӑ, Ӗӗ, Ҫҫ, Ӳӳ) för att beteckna fonem som är speciella för tjuvasjiska.
| Versaler: | А | Ă | Б | В | Г | Д | Е | Ё | Ě | Ж | З | И | Й | К | Л | М | Н | О | П | Р | С | Ç | Т | У | Ӳ | Ф | Х | Ц | Ч | Ш | Щ | Ъ | Ы | Ь | Э | Ю | Я |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Gemener: | а | ă | б | в | г | д | е | ё | ě | ж | з | и | й | к | л | м | н | о | п | р | с | ç | т | у | ӳ | ф | х | ц | ч | ш | щ | ъ | ы | ь | э | ю | я |
I början av 1926 deltog tjuvasjiska representanter i turkologi-kongressen i Azerbajdzjans huvudstad Baku. På den kongressen kom man fram till förslaget att skaffa ett enhetligt skriftsystem för alla turkspråk – det enhetliga turkiska alfabetet. Det har dock aldrig blivit något stort bland tjuvasjer, och i Ryssland är det numera bara tillåtet att använda det kyrilliska alfabetet. Att använda andra alfabet är olagligt, annat än i utbildningssyfte.
En av de främsta representanterna för det tjuvasjiska folket är diktaren och översättaren Gennadij Ajgi, född 1934 i Tjuvasjien. Hans tjuvasjiska namn betyder "den där".
Referenser
- ^ ”Språkkunskaper hos befolkningen i Ryska Federationen” (på ryska). Nationell sammansättning och språkkunskaper, medborgarskap. Resultat av den allryska folkräkningen 2010. Rysslands federala statistiktjänst. 23 oktober 2012. Arkiverad från originalet den 10 december 2019. https://web.archive.org/web/20191210000012/https://www.gks.ru/free_doc/new_site/perepis2010/croc/Documents/Vol4/pub-04-05.pdf. Läst 25 mars 2022.
Externa länkar
 |
Wikipedia har en upplaga på Tjuvasjiska. |