Världscupen i alpin skidåkning

I dagens värld är Världscupen i alpin skidåkning ett ämne som väcker intresse hos många människor inom olika områden. Oavsett om det är i den professionella, personliga eller akademiska sfären har Världscupen i alpin skidåkning blivit ett ämne för ständig debatt och diskussion. Med teknologins framsteg och globaliseringen har Världscupen i alpin skidåkning tagit på sig en relevant roll i det moderna samhället och förändrat hur vi relaterar, arbetar och utbildar oss själva. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter av Världscupen i alpin skidåkning och analysera dess inverkan på vårt dagliga liv.

 Den här artikeln eller det här avsnittet innehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras. (2021-11)
Hjälp gärna Wikipedia att åtgärda problemet genom att redigera artikeln eller diskutera saken på diskussionssidan.
Världscupen i alpin skidåkning
Kitzbuehel slalom ganslernhang 2010.jpg
Hahnenkammrennen i Österrike i januari 2010.
Sport(er)alpin skidåkning
PlatsHela världen
TidpunktOktober-mars (över årsskiftet)
År1967- (herrar och damer)
Geografisk omfattningHela världen
ArrangörFIS

Världscupen i alpin skidåkning är en årlig tävlingsserie i utförsåkning på skidor med tävlingar i olika delar hela världen, främst i Europa och Nordamerika, som arrangeras av det internationella skidsportförbundet FIS. Tävlingssäsongen är anpassad efter norra halvklotets vinter, så att den inleds i slutet av oktober och pågår till mitten av mars kommande kalenderår.

Tävlingarna föreslogs 1966 av den franske journalisten Serge Lang och de alpina skidsportlandslagsledarna från Frankrike, Honore Bonnet, och USA, Bob Beattie. Förslaget stöddes snart av FIS-ordförande Marc Hodler under världsmästerskapen i alpin skidsport 1966 i Portillo i Chile och blev ett officiellt FIS-evenemang 1967 på FIS-kongressen i Beirut. De första tävlingarna gällde slalom och kördes i dåvarande Västtyskland den 5 januari 1967 med herrtävlingar i Oberstaufen och damtävlingar i Berchtesgaden. Jean-Claude Killy från Frankrike vann herrarnas totala världscup under debutsäsongen medan Nancy Greene från Kanada vann damernas totala världscup samma säsong. Första säsongen med tävlingar före nyår var 1968–1969.

De flesta loppen körs i vintersportorter i de europeiska Alperna, med några tävlingar i Norden, Nordamerika och Östasien, och man tävlar i slalom, storslalom, störtlopp, kombination och super-G. Ursprungligen kördes bara slalom, storslalom och störtlopp, medan kombination infördes säsongen 1974/1975 och super-G säsongen 1982/1983.

Vissa anser att en slutseger i den totala världscupen väger tyngre än en olympisk guldmedalj eller världsmästartitel, eftersom världscupen kräver att åkaren håller en extremt hög nivå i olika tävlingsgrenar under en hela säsong, och inte bara i ett enda lopp.

Formatet har från 1970-talet och framåt inspirerat framför allt flera andra i grunden individuella vintersporter, även om dessa brukar hålla herr- och damtävlingar på samma datum och ort, vilket vanligtvis inte tillämpas i världscupen i alpin skidåkning.

På nivån under världscupen finns fem kontinentalcuper: Europacupen, Nor-Am Cup (i Kanada och USA), Far East Cup (i Kina, Sydkorea och Japan), South American Cup (i Chile och Argentina) samt Australia New Zealand Cup. Det är inte ovanligt att en världscupåkare också deltar i tävlingar på denna lägre nivå, för att få kvalificerad träning när det är uppehåll för den åkarens specialgrenar i världscupen.

Slutsegrare

Herrar

Totalt

Slalom

Storslalom

Super-G

Alpin kombination

Störtlopp

Damer

Totalt

Slalom

Storslalom

Super-G

Störtlopp


Alpin kombination

Deltävlingar

Flest deltävlingssegrar i Världscupen (uppdaterad 8 september 2014).

Herrar

Källa:

Namn Antal segrar
Sverige Ingemar Stenmark (SWE) 86
Österrike Marcel Hirscher (AUT) 67
Österrike Hermann Maier (AUT) 54
Italien Alberto Tomba (ITA) 50
Luxemburg Marc Girardelli (LUX) 43
Schweiz Pirmin Zurbriggen (SUI) 40
Österrike Benjamin Raich (AUT) 36
USA Bode Miller (USA) 33
Österrike Stephan Eberharter (AUT) 29
USA Phil Mahre (USA) 27
Österrike Franz Klammer (AUT) 26
Kroatien Ivica Kostelic (CRO) 26

Damer

Källa:

Namn Antal segrar
USA Mikaela Shiffrin (USA) 93
USA Lindsey Vonn (USA) 82
Österrike Annemarie Moser-Pröll (AUT) 62
Schweiz Vreni Schneider (SUI) 55
Österrike Renate Götschl (AUT) 46
Sverige Anja Pärson (SWE) 42
Österrike Marlies Schild (AUT) 37
Tyskland Katja Seizinger (GER) 36
Liechtenstein Hanni Wenzel (LIE) 33
Schweiz Erika Hess (SUI) 31
Kroatien Janica Kostelic (CRO) 30

Källor

  1. ^ Lang, Patrick. ”World Cup History: The FIS Alpine Skiing World Cup”. Arkiverad från originalet den 13 december 2008. https://web.archive.org/web/20081213002911/http://www.fisalpineworldcup.com/Fis_alpine/index.php?option=com_content&view=article&id=360&Itemid=221. Läst 14 december 2008. 
  2. ^ Rules for the FIS Alpine Continental Cups (engelska, tyska, franska)[död länk]
  3. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 19 mars 2012. https://web.archive.org/web/20120319154539/http://www.fis-ski.com/uk/medg/mgjp121/mutlipodiums.html. Läst 16 mars 2012. 
  4. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 25 april 2013. https://archive.is/20130425231237/http://www.fis-ski.com/uk/medg/mgjp121/mutlipodiums.html?nation=&place=&category=&place=&season=ALL&sector=AL&nbr=2&gender=L&category=WC&nation=&discipline=ALL&search=Search. Läst 16 mars 2012. 

Externa länkar

v • r
Världscupen i alpin skidåkning
v • r
Vintersportvärldscuper
Enciclo
Wikious
Sapientia
Scientia
Boobota
Anandapedia
Sagapedia
Wikithot