Vai (språk)

I dagens artikel ska vi prata om Vai (språk), ett ämne som har fångat intresset hos miljontals människor runt om i världen. Från dess ursprung till dess inverkan på dagens samhälle har Vai (språk) varit föremål för studier, debatter och kontroverser som har präglat dess utveckling över tid. Med en historia som går tillbaka århundraden, är Vai (språk) fortfarande relevant idag och påverkar vårt tänkande, vår kultur och våra beslut. Genom den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter av Vai (språk), och analysera dess betydelse och roll i den moderna världen. Följ med oss ​​på denna upptäckts- och läranderesa!

Vai
RegionAfrica
SpråkfamiljNiger–Kongo
  • Mande
    • Västmande
      • Central
        • Manding–Jogo
          • Manding–Vai
            • Vai–Kono
              • Vai
Språkkoder
ISO 639‐2vai
ISO 639‐3vai
Wikipedias logotyp på Vai.

Vai, även kallat vy eller gallinas, är ett mandespråk som talas av folkgruppen vai, varav ungefär 104 000 bor i Liberia och cirka 15 500 bor i Sierra Leone.

Vai är ett av få afrikanska språk att ha ett skriftsystem som inte är baserat på det latinska eller arabiska alfabetet. Det är en stavelseskrift som skapades av Momolu Duwalu Bukele omkring 1833. Skriftsystemets förekomst rapporterades oberoende av varandra 1834 av amerikanska missionärer i Missionary Herald  och den tyske missionären Sigismund Wilhelm Kölle.

Fonologi

Vai är ett tonspråk och har 12 vokaler och 31 konsonanter, som anges nedan.

Vokaler

Orala vokaler Nasala vokaler
Främre Bakre Främre Bakre
Stängd i i u u ĩ ĩ ũ ũ
Stängd

mellanvokal

e e o o ɛ̃ ɛ̃ ɔ̃ ɔ̃
Öppen

mellanvokal

ɛ ɛ ɔ ɔ
Öppen a a ã ã

Konsonanter

Labial Alveolär Post. / palatal Velar Labial / velar Glottal
Nasal m n ɲ ŋ
Stopp /
Affrikata 		p
 b
mb 		t
 d
nd 		c
 ɟ
ɲɟ 		k
 g
ŋɡ 		k͡p  

ŋ͡mɡ͡b
implosiva ɓ l ~ ɗ ɡ͡ɓ
frikativor f v s z (ʃ) h
approximant

(Lateral)

j w
l ~ ɗ
Drill (r)

och förekommer endast i lånord.

Skriftsystem

Vai har ett syllabiskt skriftsystem som skrivs från vänster till höger. Varje ljudtecken representerar antingen en vokal eller ett konsonantljud följt av en vokal, undantaget ŋ. Sedan april 2008 finns vai i Unicode-standarden i och med lanseringen av version 5.1.

Stavelser
e i a o u ɔ ɛ -
- ꔀ ꔤ ꕉ ꕱ ꖕ ꖺ ꗡ
‑̃ ꔁ ꔥ ꕊ ꕲ ꖖ ꖻ ꗢ
ŋ ꘋ
ŋ‑̃ ꕋ ꖼ ꗣ
h‑ ꔂ ꔦ ꕌ ꕳ ꖗ ꖽ ꗤ
h‑̃ ꔧ ꕍ ꖘ ꖾ ꗥ
w‑ ꔃ ꔨ ꕎ ꕴ ꖙ ꖿ ꗦ
w‑̃ ꔄ ꔩ ꕏ ꕵ ꖚ ꗀ ꗧ
p‑ ꔅ ꔪ ꕐ ꕶ ꖛ ꗁ ꗨ
b‑ ꔆ ꔫ ꕑ ꕷ ꖜ ꗂ ꗩ
ɓ‑ ꔇ ꔬ ꕒ ꕸ ꖝ ꗃ ꗪ
mɓ‑ ꔈ ꔭ ꕓ ꕹ ꖞ ꗄ ꗫ
kp‑ ꔉ ꔮ ꕔ ꕺ ꖟ ꗅ ꗬ
kp‑̃ ꕕ ꗭ
mgb‑ ꔊ ꔯ ꕖ ꕻ ꖠ ꗆ ꗮ
gb‑ ꔋ ꔰ ꕗ ꕼ ꖡ ꗇ ꗯ
gb‑̃ ꗈ ꗰ
f‑ ꔌ ꔱ ꕘ ꕽ ꖢ ꗉ ꗱ
v‑ ꔍ ꔲ ꕙ ꕾ ꖣ ꗊ ꗲ
t‑ ꔎ ꔳ ꕚ ꕿ ꖤ ꗋ ꗳ
θ‑ ꔏ ꔴ ꕛ ꖀ ꖥ ꗌ ꗴ
d‑ ꔐ ꔵ ꕜ ꖁ ꖦ ꗍ ꗵ
ð‑ ꔑ ꔶ ꕝ ꖂ ꖧ ꗎ ꗶ
l‑ ꔒ ꔷ ꕞ ꖃ ꖨ ꗏ ꗷ
r‑ ꔓ ꔸ ꕟ ꖄ ꖩ ꗐ ꗸ
ɗ‑ ꔔ ꔹ ꕠ ꖅ ꖪ ꗑ ꗹ
nɗ‑ ꔕ ꔺ ꕡ ꖆ ꖫ ꗒ ꗺ
s‑ ꔖ ꔻ ꕢ ꖇ ꖬ ꗓ ꗻ
ʃ‑ ꔗ ꔼ ꕣ ꖈ ꖭ ꗔ ꗼ
z‑ ꔘ ꔽ ꕤ ꖉ ꖮ ꗕ ꗽ
ʒ‑ ꔙ ꔾ ꕥ ꖊ ꖯ ꗖ ꗾ
tʃ‑ ꔚ ꔿ ꕦ ꖋ ꖰ ꗗ ꗿ
dʒ‑ ꔛ ꕀ ꕧ ꖌ ꖱ ꗘ ꘀ
ndʒ‑ ꔜ ꕁ ꕨ ꖍ ꖲ ꗙ ꘁ
j‑ ꔝ ꕂ ꕩ ꖎ ꖳ ꗚ ꘂ
k‑ ꔞ ꕃ ꕪ ꖏ ꖴ ꗛ ꘃ
k‑̃ ꕫ
ŋg‑ ꔟ ꕄ ꕬ ꖐ ꖵ ꗜ ꘄ
ŋg‑̃ ꘅ
g‑ ꔠ ꕅ ꕭ ꖑ ꖶ ꗝ ꘆ
g‑̃ ꘇ
m‑ ꔡ ꕆ ꕮ ꖒ ꖷ ꗞ ꘈ
n‑ ꔢ ꕇ ꕯ ꖓ ꖸ ꗟ ꘉ
ɲ‑ ꔣ ꕈ ꕰ ꖔ ꖹ ꗠ ꘊ
e i a o u ɔ ɛ
Ytterligare tecken
Tecken Funktion
꘍ komma (,)
꘎ punkt (.)
꘎꘎ utrop (upprepad punkt, !)
꘏ frågetecken (?)
ꘌ vokalförlängning (liknande accent)


Exempel
Vaiskrift ꘋ ꖴꘋ ꕙꔤ ꖨꖕꕴꕱ ꗉꕎ ꔒꘋ ꔒꘋ꘎
Uttal ŋ kuŋ vai-luu'óo fɔ́'a leŋ-leŋ
Översättning Min förmåga att tala vai är väldigt liten.
Anpassad översättning Jag kan prata en smula vai.


Referenser

  1. ^ Ethnologue report for Vai
  2. ^ Koelle, Sigismund Wilhelm (1854). Outlines of a grammar of the Vei language, together with a Vei-English vocabulary. And an account of the discovery and nature of the Vei mode of syllabic writing.. London Church Missionary House. https://archive.org/details/outlinesofgramma00koeluoft/page/n4/mode/2up 
  3. ^ ”Unicode 5.1.0”. Unicode Consortium. https://www.unicode.org/versions/Unicode5.1.0/. Läst 28 januari 2020. 

Externa länkar

Auktoritetsdata
Enciclo
Wikious
Sapientia
Scientia
Boobota
Anandapedia
Sagapedia
Wikithot