1850
I den här artikeln kommer vi att utforska 1850 ytterligare, ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos både experter och entusiaster. 1850 är ett ämne som har skapat kontroverser och debatt inom olika områden, från politik till popkultur. Genom historien har 1850 spelat en grundläggande roll för hur vi förstår världen omkring oss och hur vi förhåller oss till den. Genom den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i de olika aspekterna av 1850, från dess ursprung till dess nuvarande inverkan, för att bättre förstå dess betydelse och relevans i det samtida samhället.
1850 (MDCCCL) var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.
Händelser
Januari
- 29 januari
- Henry Clay introducerar 1850 års kompromiss till USA:s kongress.
- Sveriges genom tiderna värsta snöstorm rasar under den så kallade "yrväderstisdagen" eller "urvädersnatten".
Mars
- 7 mars – Amerikanske senatorn Daniel Webster håller sitt "7 mars-tal" där han stöder 1850 års kompromiss för att förhindra inbördeskrig i USA.
- 16 mars – Nathaniel Hawthorne's The Scarlet Letter publiceras.
- 19 mars – American Express bildas av Henry Wells och William Fargo.
April
- 4 april – Los Angeles i Kalifornien, USA inkorporeras.
- 15 april – San Francisco i Kalifornien, USA inkorporeras.
- 19 april – Clayton–Bulwer-fördraget skrivs på av USA och Storbritannien, där de enas att inte göra helt egna anspråk på den föreslagna Nicaraguakanalen.
Maj
- 23 maj – USS Advance avgår från New York i sökandet efter John Franklins Arktisexpedition.
Juni
- 1 juni – Österrike börjar utge frimärken.
- 3 juni – Kansas City, Missouri inkorporeras av Jackson County, Missouri som "Town of Kansas".
- 18 juni – Det andra liberala reformmötet i Örebro öppnas.
- 19 juni – Sveriges kronprins Karl (XV) gifter sig med Lovisa av Nederländerna.
Juli
- Juli – Under Taipingupproret i Kina ger Hong Xiuquan order om allmän mobilisering av rebellstyrkorna.
- 2 juli – Efter nästan ett år av vapenvila och förhandlingar i schleswig-holsteinska kriget sluts fredsavtal i Berlin mellan Danmark och Preussen.
- 9 juli – USA:s vicepresident Millard Fillmore blir USA:s 13:e president efter president Zachary Taylors död.
- 24 juli – Strider utbryter åter i schleswig-holsteinska kriget, bara 22 dagar efter fredsavtalet, denna gång dock enbart mellan danskarna och den inhemska (tyska) Schleswig-Holsteinska armén.
- 30 juli – Morgontidningen Hallandsposten grundas i Sverige.
September
- 9 september
- Kalifornien blir den 31:a delstaten att ingå i den amerikanska unionen.
- New Mexico-territoriet skapas i USA av kongressen.
- 13 september – För första gången bestigs Piz Bernina, den högsta toppen i östra Alperna.
- 18 september – Fugitive Slave Law antas av USA:s kongress.
- 29 september – Romersk-katolska hierarkin återskapas i England och Wales av påve Pius IX.
Oktober
- 1 oktober – University of Sydney invigs.
- 12 oktober – Hospitalet i Uppsala, Sverige eldhärjas.
- 19 oktober – Phi Kappa Sigma International Fraternity skapas vid University of Pennsylvania.
- 28 oktober – Delegaten Edward Ralph May håller ett tal till försvar för afroamerikanernas rösträtt till Indianas konstitutionskonventet.
November
- November – I Taipingupprorets Kina inträffar de första sammandrabbningarna mellan kejsarens milis och "himmelska armén".
- 29 november – Fördraget i Olmütz skrivs på Olomouc och innebär att Preussen diplomatiskt kapitulerar till Österrike, som övertar ledarskapet i Tyska förbundet.
December
- 16 december – De första bosättarna till Christchurch anländer i hamnen i Lyttelton, Nya Zeeland.
Okänt datum
- Ett förslag till lösandet av den svenska representationsfrågan förkastas av Sveriges riksdag.
- Sveriges första konsumentförening bildas i Örsundsbro i Uppland.
- I Malmö undertecknas, under Oscar I:s medling, ett avtal mellan Danmark och Preussen om Schleswig.
- Stockholm får sina första riktiga poliser, när det gamla föråldrade och illa fungerande ordningsväsendet omorganiseras till en riktig poliskår.
- Den sista prinsen av det kurdiska riket Baban, Abdollah Pasha, lämnar huvudstaden Sulaymaniyya efter att ha besegrats av Osmanska riket och upplöser därmed furstendömet som grundades år 1649.
Födda
- 6 januari – Xaver Scharwenka – polsk–tysk pianist och kompositör.
- 15 januari
- Mihai Eminescu, rumänsk senromantisk poet.
- Nils Personne, svensk teaterregissör och skådespelare.
- 15 februari – Albert B. Cummins, amerikansk republikansk politiker, senator 1908–1926.
- 27 januari – John Collier, brittisk målare.
- 3 mars – Martin N. Johnson, amerikansk republikansk politiker, senator 1909.
- 6 mars – Victoria Benedictsson, svensk författare under pseudonymen Ernst Ahlgren.
- 8 mars – Sebastian Gripenberg, finländsk arkitekt, senator och bankdirektör.
- 13 mars – James Browning, amerikansk demokratisk politiker.
- 26 mars – Amalia Riégo, spansk operasångare.
- 11 april – Isidor Rayner, amerikansk demokratisk politiker, senator 1905–1912.
- 17 april – Algot Lange, svensk operasångare (basbaryton) och sångpedagog.
- 3 maj – Johnny Ringo, amerikansk revolverman.
- 14 maj – Alva Adams, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Colorado 1887–1889, 1897–1899 och 1905.
- 15 maj – Andrew H. Burke, amerikansk republikansk politiker, guvernör i North Dakota 1891–1893.
- 5 juni – Pat Garrett, amerikansk sheriff.
- 7 juli – William E. Mason, amerikansk republikansk politiker.
- 8 juli – Charles Rockwell Lanman, amerikansk indolog.
- 12 juli – Newell Sanders, amerikansk affärsman och republikansk politiker, senator 1912–1913.
- 31 juli – Robert Love Taylor, amerikansk demokratisk politiker.
- 5 augusti – Guy de Maupassant, fransk författare.
- 7 augusti – John L. Wilson, amerikansk republikansk politiker och publicist.
- 25 augusti – James Edgar Martine, amerikansk demokratisk politiker, senator 1911–1917.
- 2 september – Woldemar Voigt, tysk fysiker.
- 4 september – Luigi Cadorna, italiensk militär och marskalk
- 6 september – Léon-Adolphe Amette, fransk kardinal, ärkebiskop av Paris.
- 7 september – Axel Jäderin, svensk tidningsman, politiker och chefredaktör.
- 27 september – William L. Terry, amerikansk demokratisk politiker.
- 26 september – Emma Forsayth, samoansk legendar, känd som "drottning Emma"
- 30 oktober – John Patton, amerikansk republikansk politiker, senator 1894–1895.
- 3 november – William E. English, amerikansk politiker, kongressledamot 1884–1885.
- 9 november – Joseph Shield Nicholson, brittisk nationalekonom.
- 13 november – Robert Louis Stevenson, skotsk författare av bland annat Skattkammarön.
- 15 november – Victor Laloux, fransk arkitekt.
- William Allen Sturge, engelsk läkare.
Avlidna
Första kvartalet
Januari
- 20 januari – Adam Oehlenschläger, 70, dansk skald och dramatiker.
- 22 januari – Vincenzo Pallotti, 54, italiensk romersk-katolsk präst och ordensgrundare, helgon.
- 27 januari
- Otto Wilhelm Klinckowström, 71, svensk-finländsk friherre, militär och hovman.
- Johann Gottfried Schadow, 85, tysk skulptör och grafiker.
Februari
- 25 februari – Daoguang-kejsaren, 67, kinesisk kejsare.
Mars
- 27 mars – Wilhelm Beer, 53, tysk astronom.
- 31 mars – John C. Calhoun, 68, amerikansk politiker, vicepresident 1825–1832.
Andra kvartalet
April
- 16 april – Marie Tussaud, 88, fransk vaxskulptör.
- 23 april – William Wordsworth, 80, brittisk poet.
Maj
- 9 maj – Joseph Louis Gay-Lussac, 71, fransk fysiker och kemist.
- 13 maj – Erik Jansson, 41, självlärd predikant, sektstiftare och grundare av kolonin Bishop Hill i Illinois.
- 16 maj – William Hendricks, 67, amerikansk politiker.
- 29 maj – Franklin H. Elmore, 50, amerikansk bankman och politiker.
Juni
- 18 juni – Leonard Wilcox, 51, amerikansk demokratisk politiker och jurist, senator 1842–1843.
Tredje kvartalet
Juli
- 4 juli – William Kirby, 90, brittisk entomolog.
- 9 juli – Zachary Taylor, 65, amerikansk militär och politiker, USA:s president sedan 1849.
- 14 juli – Nathaniel Silsbee, 77, amerikansk politiker, senator 1826–1835.
Augusti
- 18 augusti – Honoré de Balzac, 51, fransk författare.
- 26 augusti – Ludvig Filip I, 76, kung av Frankrike 1830–1848.
September
- 22 september – Johann Heinrich von Thünen, 67, tysk nationalekonom.
- 23 september – José Gervasio Artigas, 86, Uruguays nationalhjälte.
Fjärde kvartalet
Oktober
- 24 oktober – John H. Harmanson, 47, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot sedan 1845.
November
- 3 november – Thomas Ford, 49, amerikansk demokratisk politiker och jurist, guvernör i Illinois 1842–1846.
- 6 november – Friedrich Wilhelm von Brandenburg, 58, preussisk militär och statsman.
- 19 november – Richard Mentor Johnson, 70, amerikansk demokratisk politiker, USA:s 9:e vicepresident.
December
- 10 december – Józef Bem, 56, polsk general.
- 22 december – William Plumer, 91, amerikansk politiker och predikant.
- 23 december – Samuel Bell, 80, amerikansk politiker och jurist.
- 24 december – Frédéric Bastiat, 49, fransk klassisk liberal författare och politisk ekonomiteoretiker.
Referenser
Fotnoter
- ^ Det hände i dag
- ^ ”30 juli Hallandsposten 30 juli 2010 – Hallandsposten fyller 160 år i dag”. Arkiverad från originalet den 19 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121019123941/http://hallandsposten.se/nyheter/halland/1.908451-hallandsposten-fyller-160-ar-i-dag. Läst 7 mars 2011.
- ^ World Statesmen (läst 3 april 2011)
- ^ ”Värmlands brandhistoriska klubb”. Arkiverad från originalet den 12 oktober 2011. https://www.webcitation.org/62NB7kO36?url=http://www.brandhistoriska.org/olyckor_se.html. Läst 16 mars 2011.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör 1850.
