Adam Oehlenschläger
Idag är Adam Oehlenschläger ett ämne av stor relevans och intresse för ett brett spektrum av människor. Både inom det akademiska området och i arbetslivet har Adam Oehlenschläger fått en aldrig tidigare skådad betydelse på grund av dess mångfaldiga implikationer i dagens samhälle. Från dess påverkan på ekonomin till dess påverkan på politik och kultur har Adam Oehlenschläger blivit ett ämne för ständig debatt. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Adam Oehlenschläger och analysera dess relevans i olika sammanhang. Från dess ursprung till dess framtida projektion fortsätter Adam Oehlenschläger att generera stort intresse och kontroverser, så det är viktigt att fördjupa vår förståelse för att effektivt kunna hantera dess utmaningar och möjligheter.
| Adam Oehlenschläger | |
 | |
| Född | 14 november 1779 (ej angiven kalender, antar gregoriansk) eller 1779 Köpenhamn |
|---|---|
| Död | 20 januari 1850 (ej angiven kalender, antar gregoriansk) eller 1850 Köpenhamn |
| Medborgare i | Danmark |
| Utbildad vid | Köpenhamns universitet HF-Centret Efterslægten  |
| Sysselsättning | Poet, librettist, universitetslärare, självbiograf, dramatiker, författare, sångtextförfattare |
| Befattning | |
| Rektor, Köpenhamns universitet (1831–1832) Rektor, Köpenhamns universitet (1846–1847) | |
| Arbetsgivare | Köpenhamns universitet |
| Noterbara verk | Guldhornene och Der er et yndigt land |
| Maka | Christiane Heger-Oehlenschläger |
| Barn | Marie Louise Oehlenschläger (f. 1818) |
| Föräldrar | Joachim Conrad Oehlenschläger |
| Utmärkelser | |
| Pour le Mérite för vetenskap och konst | |
| Namnteckning | |
 | |
| Redigera Wikidata | |
.jpg)
Adam Gottlob Oehlenschläger, född 14 november 1779 i Köpenhamn, död 20 januari 1850 i Köpenhamn, var en dansk skald och dramatiker av dansk litteratur.
Biografi
Oehlenschläger föddes på Frederiksbergs slott, där hans far var slottsorganist och senare förvaltare. År 1796 avlade han realexamen vid Efterslægtsselskabets skola.
Han avbröt sin skolgång och försökte slå sig fram som skådespelare, samtidigt som han skrev poesi. År 1800 blev han student och inlämnade samma år en dikt till en pristävling vid universitetet, där han i stället för de brukliga motivet från den grekiska mytologin valde ett från den fornnordiska. Samma år förlovade han sig med Christiane Heger, som han kom att gifta sig med först 1810.
Slaget vid Köpenhamns redd 1801 gjorde djupt intryck på honom, men hans andliga genombrott kom först genom bekantskapen med filosofen Henrik Steffens, som i juni 1802 kom till Köpenhamn och vann Oelenschläger för nyromantiken. Hans första dikt i den högromantiska andan och stilen var Guldhornene 1802.
Vid jultiden 1802 utkom hans Digte 1803 som blev mycket populär bland ungdomen. För en bredare publik slog han igenom med Poetiske Skrifter (2 band, 1805). 1805–1809 gjorde Oehlenschläger en resa till Tyskland, Frankrike, Schweiz och Italien. Detta blev en produktiv tid, bland annat hemsände han Nordiske Digte (1807). Han utvecklades nu som tragiker och nationell poet och distanserade sig från romantiken. Efter sin hemkomst blev han 1809 professor i estetik vid Köpenhamns universitet.
Efter denna tid blev hans yttre liv tämligen händelselöst. En av de mer kända händelserna var dock Esaias Tegnérs lagerkröning av honom i Lunds domkyrka 1829, och den stora hedersbanketten som hölls i samband med hans 70-årsdag 1849, då i stort sett hela Danmarks kulturelit deltog i firandet av Oelenschläger. Han kom snarast att bli en nationalikon i Danmark, även om enstaka kritiska röster förekom. Jens Baggesen angrep 1813–1819 Oelenschläger för formlöshet och att sakna begåvning, 1827–1829 kom Johan Ludvig Heiberg att kritisera hans dramatiska produktion. Framför allt är det hans ungdomsverk som framhållits i hans stora produktion.
Oehlenschläger skrev 1819 texten till Danmarks nationalsång Der er et yndigt land. Han finns representerad i 1986 års psalmbok med originaltexten till psalmen Lär mig, du skog, att vissna glad från 1813. I lustspelet S:t Hans aften spil driver han med upplysningstidens fantasilöshet. Hans pjäser är skrivna på ledig blankvers och språket är rikt på bilder. Dikten Hakon Jarls Død eller Christendommens Indførsel i Norge från Digte ingår i Danmarks kulturkanon. Några av hans tal föreligger i nyutgåva av Bengt Gustaf Jonshult.
Verk översatta till svenska
- Aly och Gulhyndy (översättning Johan Fredrik af Lundblad, tryckt hos Olof Grahn, 1811)
- Axel och Walborg: sorgespel (översättning Johan Dillner, tryckt hos Henrik A. Nordström, 1811)
- Correggio: sorgespel (översättning Per Adolf Sondén, tryckt hos Stenhammar och Palmblad, 1812)
- Waulundurs saga (översättning Jacob Adlerbeth, tryckt hos H.A. Nordström, 1812)
- Hakon Jarl den rike: sorgespel (översättning Ludvig Borgström, 1817). Ny översättning av S. A. Hedlund (L:s Gust. Rylander, 1848), med titel Hakon Jarl: skådespel i fem akter
- Berättelser (översättning Carl Erik Ekmarck, 1818–1819)
- En resa, berättad i bref till hemmet (anonym översättning, 1820–1821)
- Freyas altare: lustspel (översättning P. E. Forssberg, 1821) (2:a uppl. 1834). Ny utgåva, fritt bearbetadt af Hinrik Jakob Sandström (Hjerta, 1840)
- Sancthansafton-spel (översättning Hinrik Jakob Sandström, Carlson, 1830)
- Nemesis eller Det straffande ödet (översättning L. Detlof, 1830)
- Helge: en dikt (översättning Georg Gabriel Ingelman, Hjerta, 1830) (2:a uppl. 1874)
- Starkodder: ett sorgspel (översättning Nicolaus Johan Cervin-Steenhoff, Lundequist, 1833)
- Sagor om nordens gudar (översättnint Wilhelm Bäckman, Schück & Josephson, 1857)
- Wäringarne i Miklagård: tragedi i fem akter (översättning Sigurd Tern, Hierta, 1865)
- Fornnordiska hjeltesagor: Vaulunders saga och Hroars saga (anonym översättning?, Bonnier, 1867)
- Orvar Odds saga: ett fornnordiskt äfventyr (anonym översättning?, Seligmann, 1889)
Psalmer
- Nya psalmer 1921
- 656 Lär mig, du skog, att vissna glad, diktad 1813 Lær mig, o skov, at visne glad och 1879 översatt till svenska av Emilia Ahnfelt-Laurin. Finns på Wikisource.
Källor
- ^ Краткая литературная энциклопедия, Stora ryska encyklopedin, 1962, läs online, ”14.XI.1779”.
- ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.
- ^ SNAC, Adam Oehlenschläger, läs online, läst: 9 oktober 2017.
- ^ läs online, emp-web-84.zetcom.ch , läst: 7 oktober 2021.
- ^ Краткая литературная энциклопедия, Stora ryska encyklopedin, 1962, läs online.
- ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Эленшлегер Адам Готлоб”, Большая советская энциклопедия : , tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.
- ^ Краткая литературная энциклопедия, Stora ryska encyklopedin, 1962, läs online, ”20.I.1850”.
- ^ RKDartists, Adam Oehlenschläger, läst: 9 oktober 2017.
- ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.
- ^ läs online, universitetshistorie.ku.dk .
- ^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 20. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 614-15
- Litteraturhandboken, 1971
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Adam Oehlenschläger.
Wikisource har verk av eller om Adam Oehlenschläger.- Dikter, biografi, porträtt, bibliografi m.m. i Kalliope
- Den Danske Salmebog Online
- Adam Oehlenschläger i Libris
| ||||||||
.jpg)
|