I den här artikeln kommer vi att utforska och analysera Anthony J. Leggett från olika perspektiv och infallsvinklar. Anthony J. Leggett är ett ämne som har väckt intresse och debatt inom olika områden, genererat motstridiga åsikter och djupa reflektioner. På dessa sidor kommer vi att fördjupa oss i de olika aspekterna som utgör Anthony J. Leggett, från dess historia och utveckling till dess implikationer i det samtida samhället. Dess förgreningar på det sociala, ekonomiska, kulturella och politiska området kommer att undersökas för att erbjuda en heltäckande och detaljerad vision av detta ämne som är så relevant idag. Genom en uttömmande analys försöker vi belysa Anthony J. Leggett och dess konsekvenser och öppnar dörren till kritisk och konstruktiv reflektion som inbjuder till överläggning och dialog.
Anthony J. Leggett | |
Född | 26 mars 1938 (86 år) Camberwell, Storbritannien |
---|---|
Medborgare i | USA och Storbritannien |
Utbildad vid | Merton College Wimbledon College Oxfords universitet |
Sysselsättning | Fysiker, universitetslärare |
Arbetsgivare | University of Illinois at Urbana-Champaign University of Sussex Magdalen College University of Waterloo |
Utmärkelser | |
Maxwell-medaljen (1975) Fritz London Memorial Prize (1981) Dirac-medaljen (IOP) (1992) Feenberg-medaljen (1999) Wolfpriset i fysik (2002) Nobelpriset i fysik (2003) Hedersdoktor vid Universidad Complutense (2011) Kommendör av 1 klass av Brittiska imperieorden Medlem av American Physical Society Fellow of the Royal Society | |
Redigera Wikidata |
Anthony J. Leggett, född 26 mars 1938 i Camberwell, London, är en brittisk-amerikansk nobelpristagare i fysik år 2003.
Kungliga Vetenskapsakademins motivering för priset var " för banbrytande insatser inom teorin för supraledare och supravätskor". Han delade prissumman med ryssen Vitalij Ginzburg och rysk-amerikanen Alexej A. Abrikosov.
Legget tog doktorsexamen i fysik 1964 vid University of Oxford. Han är nu innehavare av MacArtur-professuren vid University of Illinois at Urbana-Champaign i USA.
Legget formulerade under 1970-talet teorier som beskriver hur 3He-atomer växelverkar och bildar atompar som förklarar det supraflytande tillståndet hos helium vid temperaturer mycket nära den absoluta nollpunkten.
Leggett tilldelades 2002/2003 Wolfpriset i fysik tillsammans med Bertrand Halperin.
|