I dagens värld har Wolfgang Pauli blivit ett relevant ämne och av allmänt intresse för människor överallt. Med teknologins framsteg och globaliseringen har Wolfgang Pauli tagit en ledande roll i våra liv och påverkat allt från vårt sätt att arbeta till våra personliga relationer. Den här artikeln undersöker noggrant effekten och betydelsen av Wolfgang Pauli i det moderna samhället, och erbjuder en detaljerad analys av dess konsekvenser för olika aspekter av våra liv. Oavsett om det är Wolfgang Pauli som en offentlig person, en historisk händelse eller ett socialt fenomen, så överskrider dess relevans gränser och förtjänar att granskas ur olika perspektiv.
Wolfgang Pauli | |
Född | Wolfgang Ernst Pauli 25 april 1900 Wien |
---|---|
Död | 15 december 1958 (58 år) Zürich |
Begravd | Zollikon kirkegård kartor |
Medborgare i | USA, Schweiz och Österrike |
Utbildad vid | Münchens universitet, doktorsexamen, Döblinger Gymnasium, licentiatexamen, |
Sysselsättning | Teoretisk fysiker |
Arbetsgivare | Göttingens universitet (1921–1922) Niels Bohr-institutet (1922–1923) Hamburgs universitet (1923–1928) ETH Zürich (1928–1940) Princeton University (1940–1946) University of Michigan (1941–1941) Purdue University (1942–1942) ETH Zürich (1946–1958) |
Noterbara verk | Paulis uteslutningsprincip och Paulis matriser |
Gift med | Käthe Margarethe Deppner Franziska Bertram |
Föräldrar | Wolfgang Joseph Pauli Bertha Pauli |
Utmärkelser | |
Lorentzmedaljen (1931) Nobelpriset i fysik (1945) Franklinmedaljen (1952) Utländsk ledamot av Royal Society (1953) Matteuccimedaljen (1956) Max Planck-medaljen (1958) Hedersdoktor vid Wiens universitet | |
Redigera Wikidata |
Wolfgang Ernst Pauli, född 25 april 1900 i Wien, död 15 december 1958 i Zürich i Schweiz, var en österrikisk fysiker. Pauli erhöll Nobelpriset i fysik 1945.
Pauli skrev sin första vetenskapliga artikel redan två månader efter att han tagit examen från Döblingers gymnasium i Wien. Artikeln handlade om Albert Einsteins allmänna relativitetsteori. Han fortsatte att studera vid Münchens Ludwig-Maximilian-universitet där han doktorerade i juli 1921 med en avhandling om joniserat molekylärt väte ur ett kvantmekaniskt perspektiv.
Därefter arbetade han vid, i tur och ordning: Göttingens universitet, Niels Bohr-institutet och Hamburgs universitet fram till 1928.
År 1925 formulerade han Paulis uteslutningsprincip, som 1945 renderade honom Nobelpriset i fysik. År 1927 blev han professor vid tekniska högskolan i Zürich och år 1931 förutsade han neutrinons existens.
Bland hans verk märks Relativitätstheorie (1921), Quantentheorie (1926), samt Die allgemeinen Prinzipien der Wellenmechanik (2:a upplagan 1933).
Pauli tilldelades Lorentzmedaljen 1931. Han invaldes 1955 som utländsk ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien.
Asteroiden 13093 Wolfgangpauli är uppkallade efter honom.
|