Den här gången kommer vi att utforska den fascinerande världen av Avram Hershko. Från dess ursprung till dess inverkan på dagens samhälle har Avram Hershko varit föremål för studier, debatt och beundran. Vare sig genom sina insatser inom ett specifikt område, sitt inflytande på populärkulturen eller sin relevans i historien, har Avram Hershko satt en outplånlig prägel på världen. I den här artikeln kommer vi att dyka ner i en djup och detaljerad analys av Avram Hershko, utforska dess många aspekter och erbjuda ett nytt perspektiv på dess betydelse idag. Gör dig redo att upptäcka allt som finns att veta om Avram Hershko!
Avram Hershko | |
Född | 31 december 1937 (86 år) Karcag, Ungern |
---|---|
Medborgare i | Ungern och Israel |
Utbildad vid | Hebreiska universitetet i Jerusalem |
Sysselsättning | Biokemist, universitetslärare, pedagog, läkare |
Arbetsgivare | New York University Technion |
Utmärkelser | |
Israelpriset (1994) Schleiden-medaljen (1998) Gairdner Foundation International Award (1999) Alfred P. Sloan, Jr. Prize (2000) Albert Lasker Basic Medical Research Award (2000) Massry-priset (2001) Wolfpriset i medicin (2001) Louisa Gross Horwitz-priset (2001) EMET Prize for Art, Science and Culture (2002) E.B. Wilson-medaljen (2002) Nobelpriset i kemi (2004) Tjeckiska senatens minnesmedalj (2012) Hedersdoktor vid Haifa Universitet EMBO-medlemskap | |
Redigera Wikidata |
Avram Hershko, född 31 december 1937 i Karcag, Ungern, är en israelisk biokemist, verksam vid den tekniska högskolan Technion i Haifa. Hershko mottog, tillsammans med Aaron Ciechanover och Irwin Rose, 2004 års nobelpris i kemi för upptäckten av ubiquitinmedierad proteinnedbrytning.
Ciechanover, Hershko och Rose har upptäckt och utforskat mekanismerna som styr nedbrytningen av oönskade proteiner i cellerna. Nedbrytningen sker inte urskillningslöst utan genom en i detalj styrd process där just de proteiner som ska brytas ned i ett visst ögonblick förses med en molekylär etikett i form av en molekyl kallad ubiquitin. Proteinerna transporteras sedan till proteasomerna i cellen där de hackas sönder i småbitar och förstörs.
2000 tilldelades han Albert Lasker Basic Medical Research Award och 2001 Wolfpriset i medicin tillsammans med Alexander Varshavsky.
|
|