Fritz Pregl
I världen av Fritz Pregl har det alltid funnits ett stort och varierat intresse. Oavsett om vi pratar om en persons liv, ett aktuellt ämne eller en historisk händelse har Fritz Pregl fångat många människors fantasi genom åren. I den här artikeln kommer vi att utforska Fritz Pregl på djupet och undersöka dess effekter, relevans och hur det har påverkat olika aspekter av samhället. Från dess ursprung till dess utveckling idag har Fritz Pregl lämnat en outplånlig prägel på världen, och det är viktigt att förstå dess betydelse för att uppskatta dess betydelse i våra dagliga liv.
Fritz (Friderik) Pregl  | |
 | |
| Född | Friedrich Raimund Michael Pregl 3 september 1869 Ljubljana |
|---|---|
| Död | 13 december 1930 (61 år) Graz |
| Begravd | Zentralfriedhof Graz |
| Medborgare i | Österrike, Cisleithanien, Kungariket Jugoslavien och Serbernas, kroaternas och slovenernas kungarike |
| Utbildad vid | Graz universitet  |
| Sysselsättning | Kemist, apotekare, professor, läkare, fysiker |
| Arbetsgivare | Graz universitet Innsbrucks universitet |
| Utmärkelser | |
| Lieben-priset (1914) Nobelpriset i kemi (1923) | |
| Redigera Wikidata | |
Fritz (Friderik) Pregl, född 3 september 1869 i Ljubljana, död 13 december 1930 i Graz, var en österrikisk kemist. Han skapade metoder som gjorde det möjligt att framställa exakta medicinska kemiska analyser med hjälp av ringa mängder av ett organiskt ämne. Han tilldelades 1923 Nobelpriset i kemi "för utvecklingen av mikroanalysen med organiska substanser".
Biografi
Pregl, vars far var av slovensk börd, blev medicine doktor 1893 vid universitetet i Graz, där han samtidigt var anställd som assistent i fysiologi och 1904 blev extraordinarie samt 1913 ordinarie professor i medicinsk kemi (åren 1910–13 var han professor i fysiologisk kemi i Innsbruck). Han var tillika föreståndare för det medicinsk-kemiska universitetsinstitutet. På inbjudan av Kemiska sällskapet höll Pregl i Stockholm 1921 föreläsningar om sina mikrokemiska analysmetoder.
Pregls tidigare arbeten berör olika delar av den fysiologiska kemin såsom matsmältningen och spjälkning av proteiner. Men redan under vistelsen i Innsbruck påbörjade han utarbetandet av de subtila metoder för kvantitativ organisk mikroanalys, som han sedermera utvecklade till allt större fulländning och för vilka han 1923 erhöll Nobelpriset i kemi.
Pregl gjorde sig även känd genom undersökningar över de antiseptiska egenskaperna hos jodlösningar. En sådan, med 0,035-0,04 % fri jod, som fick namnet preglin, visade så utmärkt antiseptisk verkan, att den under första världskriget användes på ett sätt, som liknade bruket av Dakins lösning.
Källor
- Pregl, Fritz i Nordisk familjebok (andra upplagans supplement, 1925)
- ^ Encyclopædia Britannica, Fritz Pregl, läst: 9 oktober 2017.
- ^ SNAC, Fritz Pregl, läs online, läst: 9 oktober 2017.
- ^ Brockhaus Enzyklopädie, Fritz Pregl, läst: 9 oktober 2017.
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 11 december 2014, licens: CC0.
- ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Прегль Фриц”, Большая советская энциклопедия : , tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.
- ^ The Nobel Prize in Chemistry 1923, Nobelprize.org (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 30 januari 2021.
- ^ Table showing prize amounts (på engelska), Nobelstiftelsen, april 2019, läs online, läst: 30 januari 2021.
Externa länkar
| |||||||||||||||||||
|