I dagens värld har Djur i rymdfart blivit ett ämne av stor relevans och intresse för ett brett spektrum av människor. Från proffs till amatörer, Djur i rymdfart väcker nyfikenhet och debatt inom olika områden. Med en rik och varierad historia har Djur i rymdfart väsentligt påverkat samhället och hur vi närmar oss olika aspekter av livet. I den här artikeln kommer vi att utforska olika perspektiv och aspekter relaterade till Djur i rymdfart, med syftet att ge en heltäckande och berikande vision om detta ämne.

Människan har skickat försöksdjur på rymdfärder av flera anledningar, framför allt för att undersöka hälsorisker med rymdfart. Sju nationers rymdprogram har flugit djur med rymdfarkoster: Sovjetunionen, USA, Frankrike, Argentina, Kina, Japan och Iran.
De första djur som avsiktligt funnits med på en rymdfärd var en samling fruktflugor som följde med en amerikansk V2-raket 1947.
År 1949 sände USA rhesusapan Albert II med en V2-raket, men han dog under landningen till följd av en fallerande fallskärm. En av de första schimpanser som överlevde var Ham som nådde en höjd av 253 km. Primaten levde sedan i djurparken i Washington, D.C..[1] Många apor av olika arter flögs av USA under 1950- och 1960-talen. Apor implanterades med sensorer för att mäta vitala värden, och vissa var nedsövda under uppskjutningen. Dödligheten bland apor i detta skede var mycket hög: cirka två tredjedelar av apor som sköts upp under 1940-talet och 1950-talet dog under färden eller strax efter landningen.
Det sovjetiska rymdprogrammet använde hundar på flera färder. Det första djuret i omloppsbana var Lajka på Sputnik 2 1957.[1]
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||