Rymdlagstiftning
I dagens värld är Rymdlagstiftning ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos många människor inom olika områden. Från dess påverkan på samhället till dess relevans idag har Rymdlagstiftning blivit en intressant plats för många. Med tekniska framsteg och förändringar i social dynamik har Rymdlagstiftning utvecklats och anpassats till den moderna världens krav. I den här artikeln kommer vi att ytterligare utforska Rymdlagstiftning och dess betydelse i det aktuella sammanhanget, såväl som de olika perspektiv som finns kring detta ämne.
Rymdlagstiftning är de lagar som gäller i rymden. Lagstiftning rörande rymden initierades sedan Sovjetunionen skjutit upp Sputnik 1 år 1957.
Internationell lag
1959 skapade FN kommittén för fredligt användande av yttre rymden (Engelska: Committee on the Peaceful Uses of Outer Space (COPUOS)). Denna har sedan hamnat under kontoret för yttre rymden, UNOOSA.
Det finns fem internationella traktat på området.
- Rymdfördraget 1967 (en: Treaty on Principles Governing the Activities of States in the Exploration and Use of Outer Space, including the Moon and Other Celestial Bodies)[1]
- Räddningsfördraget från 1968 (en: Agreement on the Rescue of Astronauts, the Return of Astronauts and the Return of Objects Launched into Outer Space).
- Skyldighetsfördraget från 1972 (en: Convention on International Liability for Damage Caused by Space Objects).
- Registreringsfördraget från 1975 (en: Convention on Registration of Objects Launched into Outer Space).
- Månfördraget från 1979 (en: Agreement Governing the Activities of States on the Moon and Other Celestial Bodies).
Källor
- ^ ”Treaty on Principles Governing the Activities of States in the Exploration and Use of Outer Space, including the Moon and Other Celestial Bodies”. Arkiverad från originalet den 22 februari 2011. https://www.webcitation.org/5whITsteH?url=http://www.unoosa.org/oosa/SpaceLaw/outerspt.html. Läst 9 januari 2015.
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
