I den här artikeln kommer vi att utforska temat Månfördraget, ett ämne som har skapat stort intresse för det samtida samhället. Månfördraget har varit föremål för debatt och analys inom olika områden, från kultur och politik till vetenskap och teknik. Denna person/ämne/datum har fångat uppmärksamheten hos miljontals människor runt om i världen och genererat intresse som överskrider geografiska och kulturella gränser. Utefter dessa linjer kommer vi att undersöka olika förhållningssätt och perspektiv på Månfördraget, i syfte att erbjuda en global och berikande vision i denna fråga.
Månfördraget Avtalet om staters aktiviteter på månen och andra himlakroppar | |
Typ | Multilateralt avtal |
---|---|
Innehåll | Reglering av staters rättigheter och skyldigheter i rymden. |
Signerades | 18 december 1979 |
Plats | New York, USA |
Trädde i kraft | 11 juli 1984 |
Parter | 17 |
Ratificerat av | Australien Österrike |
Signerat av | Frankrike Rumänien |
Wikisource | Moon Treaty |
Månfördraget (officiellt: Avtalet om staters aktiviteter på månen och andra himlakroppar) är ett internationellt avtal som reglerar staters verksamhet på månen och andra himlakroppar. Avtalet tillkom under kalla kriget men signerades aldrig av vare sig USA eller Sovjetunionen. Månfördraget fastslår att jurisdiktionen för alla himlakroppar (inklusive omloppsbanorna runt dem) ska vara det internationella samfundet. Därför måste all verksamhet där överensstämma med internationell rätt (särskilt FN-stadgan).
I praktiken är det ett misslyckat fördrag, eftersom det inte har ratificerats av någon av de nationer som ägnar sig åt utforskning av rymden eller har planer på att göra det (till exempel USA, Storbritannien, Europeiska unionen, Ryssland, Kina, Japan eller Indien) sedan tillkomsten 1979 har avtalet därför haft en försumbar effekt på den faktiska rymdverksamheten.
Fördraget har ratificerats av Australien, Österrike, Belgien, Chile, Kazakstan, Libanon, Mexiko, Marocko, Nederländerna, Pakistan, Peru, Filippinerna och Uruguay. Dessutom har det endast signerats, utan ratifikation, av Frankrike, Guatemala, Indien och Rumänien.
Fördraget gäller månen och andra himlakroppar i solsystemet, utöver jorden, inklusive banorna runt dem och andra banor till och från dem.
I fördraget görs en försäkran om att månen ska användas endast till förmån för alla stater och folk i det internationella samfundet. Fördraget uttrycker också en önskan om att förhindra att månen blir en källa till internationell konflikt.
|