Ämnet Dyoteletism har genererat stort intresse och debatt de senaste åren. Med motstridiga åsikter och olika ståndpunkter har Dyoteletism blivit en diskussionspunkt mellan experter och samhället i stort. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter av Dyoteletism, från dess ursprung till dess inverkan idag. Vi kommer att analysera de olika perspektiven som finns kring Dyoteletism, samt dess relevans inom olika områden. Dessutom kommer vi att undersöka hur Dyoteletism har utvecklats över tiden och vad dess framtida projektion är. Följ med oss på denna resa för att upptäcka allt du behöver veta om Dyoteletism!
Dyoteletism (dyotheletism) (av grekiska δύο, "två", och θέλησις, "vilja"), avser en kristologisk lära som menar, att det i Kristus finns två viljor, en gudomlig och en mänsklig.
I motsats till monoteletismen hävdade dyoteleterna att Kristus hyste två viljor, varvid dock den gudomliga tänktes utöva herraväldet och verka genom den mänskliga, så att det icke uppstod någon klyfta dem emellan.
En sådan dyoteletisk lära utvecklades av Maximos Bekännaren (omkring 580–662), en grekisk abbot i Chrysopolis, som energiskt motsatte sig monoteleterna, vilka han ansåg vara heretiker. Dyoteletismen antogs som kyrkolära vid det tredje konciliet i Konstantinopel 680–681.