Frankrikes kommuner
I dagens värld är Frankrikes kommuner ett ämne som har fått stor relevans och fångat en bred publiks uppmärksamhet. Oavsett om det beror på dess påverkan på samhället, dess relevans inom yrkesområdet eller dess påverkan på populärkulturen, har Frankrikes kommuner blivit en grundläggande aspekt i det aktuella panoramat. I den här artikeln kommer vi att noggrant utforska alla aspekter av Frankrikes kommuner, från dess ursprung till dess utveckling idag, och erbjuda ett heltäckande perspektiv som gör att vi kan förstå dess betydelse och omfattning i olika sammanhang.
 |
Den här artikeln eller det här avsnittet innehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras. (2017-10)
Hjälp gärna Wikipedia att åtgärda problemet genom att redigera artikeln eller diskutera saken på diskussionssidan. |
 |
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2017-05) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Kommunen (franska: commune, pluralis: communes) är den minsta administrativa indelningen i Frankrike. År 2008 fanns 36 569 kommuner i France métropolitaine och 212 i de utomeuropeiska områdena. En fransk kommun kan vara en storstad med 2,2 miljoner invånare som Paris, en småstad med 10.000 personer, eller bara en liten by på 10 personer.
Historia
Före revolutionen 1789 var paroisse (socken, församling) den minsta enheten i Frankrike. Det fanns uppemot 60 000 av dem i riket. En socken bestod typiskt av kyrkan med kyrkbyn och omgivande jordbruksmark. Det stora antalet socknar hänger ihop med befolkningens storlek: Frankrike var med omkring 25 miljoner invånare i slutet av 1700-talet Europas folkrikaste land, att jämföra med sex miljoner i England och två miljoner i Sverige. Om den franske monarken sades, att han regerade över "ett land med hundra tusen kyrktorn".
Den 14 juli 1789, på kvällen efter stormningen av Bastiljen, upprättades Pariskommunen i Paris stadshus, Hôtel de ville, som ersättning för stadens gamla styrelse. Ett medborgargarde upprättades för att skydda kommunen. I många franska städer följdes exemplet från Paris, och egna kommuner och medborgargarden upprättades. Den 14 december utfärdade Frankrikes nationalförsamling en lag som inrättade kommunen som den minsta administrativa enheten i landet. Lagen stödde dessa självständigt skapade kommuner, men också bildandet av fler kommuner. Idén var högst revolutionär: inte bara i städer, utan också i landsbygdssocknarna bildades kommuner. Frankrike fick nu, utan några undantag, en enhetlig administrativ indelning: riket indelades i departement, som vart och ett indelades i ett antal arrondissement, som indelades i kantoner, som indelades i kommuner.
Se även
- Lista över Frankrikes kommuner, listor över kommuner efter departement.
Källhänvisningar
- ^ ”Fakta om Frankrike”. Sveriges ambassad Paris. Arkiverad från originalet den 23 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170323001241/http://www.swedenabroad.com/sv-SE/Ambassader/Paris/Landfakta/Fakta-om-Frankrike-sys/. Läst 22 mars 2017.
| |||||||||||||||||||||||
