Friedrich von Hayek
I dagens värld har Friedrich von Hayek blivit ett ämne för stort intresse och debatt. Med teknikens framsteg och globaliseringen har Friedrich von Hayek fått en nyckelroll i det samtida samhället. Oavsett om det är inom politik, ekonomi, kultur eller något annat område har Friedrich von Hayek satt djupa spår i våra liv. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Friedrich von Hayek och dess inverkan på dagens värld, och analysera dess relevans och inflytande inom olika områden. Från dess ursprung till dess nuvarande utveckling kommer vi att ta en djupgående titt på Friedrich von Hayek och dess roll i vårt samhälle.
Friedrich August von Hayek , född 8 maj 1899 i Wien, död 23 mars 1992 i Freiburg im Breisgau, var en österrikisk-brittisk, jurist, nationalekonom och politisk filosof.
Hayek benämnde sig själv som klassiskt liberal och skrev fler uppmärksammade texter som kritiserade totalitarism, socialism och kollektivism. Han erhöll Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne år 1974 tillsammans med Gunnar Myrdal med följande motivering av Nobelkommittén: "för deras pionjärarbete inom penning- och konjunkturteori samt för studier av sambandet mellan ekonomiska, sociala och institutionella fenomen". Hayek kritiserade John Maynard Keynes förespråkande av statligt inflytande över samhällsekonomin och var en central gestalt inom den österrikiska skolan.
Åren 1927-31 var Hayek chef för konjunkturinstitutet i Wien, 1931-50 professor i nationalekonomi vid London School of Economics och 1950-62 vid University of Chicago, senare vid Freiburgs universitet och Salzburgs universitet.
Biografi
Hayek föddes i Wien i en aristokratisk familj med flera framstående intellektuella personer inom ämnen som statistik och biologi. Hans morfar var den välkände Franz von Juraschek. Hans far publicerade ett omfattande botaniskt arbete när han arbetade som läkare i regeringens sociala välfärdssystem. På moderns sida var han syssling till filosofen Ludwig Wittgenstein. När första världskriget utbröt 1914 ljög Hayek om sin ålder och lät inskriva sig i den österrikisk-ungerska armén. Han var bland annat flygspanare och fick en hörselskada på vänstra örat under kriget. För sin insats fick han en medalj. Efter kriget inriktade Hayek sig på en akademisk karriär. Han avlade två doktorsexamina, i juridik 1921 och statsvetenskap 1923, vid Wiens universitet. Han studerade även psykologi och nationalekonomi. Från att ha varit sympatiskt inställd till socialism förändrades hans politiska synsätt. I artikeln The Use of Knowledge in Society från 1945 argumenterade Hayek för prismekanismens förmåga att synkronisera lokal kunskap och på så sätt låta samhällets individer uppnå olika och komplicerade mål genom spontan ordning. Han påverkades av Ludwig von Mises privata seminarier, där även Fritz Machlup deltog. Hayek studerade under professor Friedrich von Wieser vars idé om demokratisk socialism han sedermera kom att kritisera.
Referenser
Noter
- ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.
- ^ SNAC, Friedrich Hayek, läs online, läst: 9 oktober 2017.
- ^ läs online, Springer .
- ^ Lord and Lady of the media (på engelska), ABC News, 10 februari 2012, läs online.
- ^ Find a Grave, Friedrich August von Hayek, läs online, läst: 9 oktober 2017.
- ^ läs online, Springer .
- ^ Friedrich von Hayek Dies at 92; An Early Free-Market Economist (på engelska), The New York Times, 24 mars 1992, läs online, läst: 11 mars 2021.
- ^ The Rehabilitation of the Cold-War Liberal (på engelska), The New York Times, 30 april 2006, läs online.
- ^ Paul Disowns Extremists’ Views but Doesn’t Disavow the Support (på engelska), The New York Times, 26 december 2011, läs online, läst: 11 mars 2021.
- ^ The Tale of the Dueling Economists (på engelska), The New York Times, 23 oktober 2011, läs online.
- ^ läs online, Encyclopædia Britannica .
- ^ Sparring for Liberty (på engelska), The New York Times, 1 november 1989, läs online, läst: 11 mars 2021.
- ^ Archive of Fine Arts, läs online, läst: 1 april 2021.
- ^ The Planners and the Planned, vol. 25, 3-4, Critical Review, december 2013, s. 445-460, 10.1080/08913811.2013.854084, läs online och läs online.
- ^ Debating … Bad language in criminal justice?, vol. 82, 1, Criminal Justice Matters, december 2010, s. 29-34, 10.1080/09627251.2010.525933, läs online.
- ^ läs online, www.econometricsociety.org , läst: 6 april 2023.
- ^ friedrich-august-von-hayek.
- ^ The Sveriges Riksbank Prize in Economic Sciences in Memory of Alfred Nobel 1974, Nobelprize.org (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 30 januari 2021.
- ^ Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne (1974). ”The Sveriges Riksbank Prize in Economic Sciences in Memory of Alfred Nobel 1974”. http://nobelprize.org/nobel_prizes/economics/laureates/1974/index.html.
- ^ Nationalencyklopedin (2011). ”Friedrich A von Hayek”. http://www.ne.se/lang/friedrich-a-von-hayek.
Bibliografi (urval)
- Vägen till träldom (The road to serfdom) (översättning M. Loya och C. Sterzel, Norstedt, 1944)
- Frihetens grundvalar (The constitution of liberty) (översättning Barbro Ahlström & Carl Johan Ljungberg, Ratio, 1983)
- Det stora misstaget: socialismens felslut (The fatal conceit) (översättning Britt Arenander, Ratio, 1990)
- Vägen till träldom: till socialister i alla partier (The road to serfdom) (översättning Margareta Eklöf, Timbro, 1996)
- Kunskap, konkurrens och rättvisa: Hayek om marknadsekonomins processer (i urval och med introduktion av Nils Karlson, översättning: Cecilia Brinck , Ratio, 2003)
- The Fatal Conceit: the Errors of Socialism (University of Chicago Press, 1992)
Externa länkar
 |
Wikiquote har citat av eller om Friedrich von Hayek. |
- The Collected Works of F. A. Hayek
- The Sveriges Riksbank Prize in Economic Sciences in Memory of Alfred Nobel 1974 Gunnar Myrdal, Friedrich August von Hayek
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|