Lukman
Idag vill vi fördjupa oss i den fascinerande världen av Lukman. Oavsett om vi pratar om historia, vetenskap, teknik, konst eller något annat område, spelar Lukman en grundläggande roll i vår förståelse av världen omkring oss. Från dess ursprung till dess nuvarande utveckling har Lukman varit föremål för studier och debatt, vilket genererat stort intresse och inverkan på olika aspekter av samhället. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna och perspektiven relaterade till Lukman, med syftet att erbjuda en heltäckande och heltäckande bild av detta relevanta och spännande ämne.
Lukman, Luqman, Lokman eller Loqman, den vise, var en arabisk fabeldiktare.
Han levde, enligt judiska traditioner, på kung Davids tid i nabatéernas land, emellan Döda havet och Röda havet. Han var enligt arabiska kommentatorer släkt med den bibliske Job. Han blev berömd dels genom sin vishet, dels genom sitt predikande av den ende rätte Guden emot de hedniske nabatéernas mångguderi.
Honom tillskrivs en mängd populära vishetsord, epigrammatiska anekdoter och tänkespråk, sedelärande fabler. Lukman anges som författare till en mängd medeltida fabler, en arabisk motsvarighet till Aisopos, vilka bland annat utgetts av Joseph Derenbourg, Fables de Loqmân le Sage (1850).
Han omtalas och citeras i Koranens 31:a sura, som har namnet, Luqman.
Referenser
- Lokman i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1912)
| |||||||||||||||||||||||||||||||
