Nådendals landskommun

I dagens värld är Nådendals landskommun ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos miljontals människor runt om i världen. Med sin påverkan på samhälle, kultur och ekonomi har Nådendals landskommun blivit ett ämne för passionerad diskussion och debatt. Från dess ursprung till dess utveckling idag har Nådendals landskommun lämnat en outplånlig prägel på historien och fortsätter att vara relevant i den moderna världen. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Nådendals landskommun, från dess betydelse till dess implikationer, för att bättre förstå dess inflytande på våra liv.

Nådendals landskommun
Naantalin maalaiskunta (finska)
Före detta kommun
Vapen
Land Finland Finland
Län Åbo och Björneborgs län
Area 45,8 km²
Folkmängd 3 139 (1963)
Befolkningstäthet 68,45 invånare/km²
Grundad 1577
Kommunkod 530
Upphörande Nådendals landskommun
Upphörd 1964
Ny kommun Nådendal
Särkänsalmibron öppnades officiellt den 14 juli 1970.

Nådendals landskommun (finska: Naantalin maalaiskunta) är en före detta kommun i landskapet Egentliga Finland i Västra Finlands län. Finlands presidents sommarresidens Gullranda ligger på Luonnonmaa i före detta Nådendals landskommun, vilken har sedan 1 januari 1964 varit en del av Nådendals stad.

Nådendals landskommuns grannkommuner var Nådendals stad, Masko, Merimasku, Reso, Rimito och Åbo.

Geografi

Nådendals landskommuns yta var 49,6 km². I slutet av 1908 fanns det 984 människor i kommunen med en befolkningstäthet av 19,8 invånare/km². Antalet invånare ökade senare och år 1964 fanns det 3 139 invånare i kommunen med en befolkningstäthet av 68,45 invånare/km²

Byar

Ajonpää, Asikko, Gullranda (finska: Kultaranta), Haijainen, Herttula, Immanen, Inttilä, Isokylä, Jaakkola, Kaivola, Karvetti, Keitilä, Kirstilä, Kuivalahti, Kunnainen, Kuostano, Käkölä, Ladvo, Ekstensholm (finska: Lapila), Latonpää, Lemsjöholm (finska: Lempisaari), Lietsala, Luikkio, Luolala, Löytäne, Metsä-Jukola, Miekkula, Nuhjala, Porhonkallio, Pyöli, Ruona, Ruuhimäki, Saksila, Sammalkallio, Soikallio, Soininen, Taimo, Tammisto, Tupavuori, Vadjo, Viiala, Villa och Vähäkallio.

Källor

  • Atlas de Finlande, Société de Géographie de Finlande, Helsingfors 1910

Noter

  1. ^ (på finska och svenska) ( PDF) Kommuner och kommunbaserade indelningar 2015. Finlands officiella statistik. Helsingfors: Statistikcentralen. 2015. sid. 63 (68 i pdf:en). ISBN 978–952–244–528–5. https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/103646/yksk28_201500_2015_net.pdf?sequence=1&isAllowed=y. Läst 10 april 2023