I dagens värld har Villnäs blivit ett ämne för ständigt intresse och debatt. Oavsett om det beror på dess inverkan på samhället, dess historiska relevans eller dess inflytande inom olika områden, har Villnäs fångat akademiker, specialister och allmänhetens uppmärksamhet. Under årens lopp har studien och analysen av Villnäs fördjupats och försökt förstå dess orsaker, konsekvenser och möjliga lösningar. Den här artikeln syftar till att erbjuda en allmän och fullständig översikt av Villnäs, och tar upp dess olika aspekter ur ett objektivt och analytiskt perspektiv. Från dess ursprung till dess implikation idag kommer de olika aspekterna av Villnäs att utforskas, för att ge läsaren en djupare och mer exakt förståelse av detta ämne av universell relevans.
Villnäs (finska: Askainen) är en före detta kommun och en egendom (Villnäs slott) i landskapetEgentliga Finland. Villnäs hade 1 007 invånare den 31 december 2008 och omfattade en yta av 95,96 km², varav 66,62 km² land den 1 januari 2008. Villnäs grannkommuner innan kommunsammanslagningen var Lemo, Merimasku, Tövsala, Velkua och Virmo.
Kommunens motto var "Meren rannalla, lähellä Turkua" (Vid sjön, nära Åbo).
Historia
Villnäs var en kapellförsamling under Lemo församling åtminstone från 1592. Det blev en självständig församling 1910 men slutgiltigt först år 1938. Den förenades 1959 med Lemo församling till Lemo-Villnäs församling. Idag tillhör båda församlingarna Masku församling.
Villnäs första kommunstämma hölls 1869 i Potila gård i Karvatti by. Kommunen hade samma omfattning som Villnäs kapell. Den 1 januari 2009 slogs Villnäs och Lemo ihop med Masku kommun. Villnäs var en enspråkigt finsk kommun. 31 december 2000 var 12 personer eller 1,3 % av kommunens invånare svenskspråkiga.
Autis (finska Autuinen) är ett medeltida frälsegods som ligger ca 800 m öster om Villnäs kyrka. Det ägdes på 1400-talet av ätten Garp. Det är en sätesgård på stenfot men har utpekats som ett stenhus. Godset ärvdes sedan inom ätterna Lille, Autissläkten och Fincke. FältmarskalkenGustaf Evertsson Horn föddes där 1614 på sin mödernegård. År 1813 skatteköptes godset av majoren, friherre Carl Axel von Kothen.
Ett annat tidigmedeltida frälsegods i Villnäs är Hannula gård som länge ägdes av ätten Fleming.
Geografi
Villnäs, vars landskapsbild har prägel av innerskärgård, upptar huvuddelen av den höglänta halvön Askainen (delvis i Merimasku kommun) och den stora ön Livonsaari. Öarna Livonsaari och Lempisaari sammanlades med Nådendal år 2011.
^Nikander, G. & E. Jutikkala, Säterier och storgårdar i Finland 2, Helsingfors 1942 s. 150, Lagus, W.G: Finska adelns gods och ätter, Helsingfors 1860, s. 163, Jutikkala, E: Läntisen Suomen kartanolaitos Ruotsin vallan viimeisenä aikana (De västfinska godsen i slutet av svenska tiden), Historiallisia tutkimuksia 15, Helsinki 1932, s. 21-22