I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i den fascinerande världen av Richard Willstätter, utforska dess olika aspekter, betydelser och möjliga effekter på olika aspekter av livet. Richard Willstätter har varit föremål för intresse och debatt över tid, väckt nyfikenhet och reflektioner inom olika områden, från vetenskap till populärkultur. Under hela denna läsning kommer vi att analysera dess relevans i det aktuella sammanhanget, såväl som dess inflytande på utvecklingen av idéer och perspektiv. Det spelar ingen roll om du är en amatör eller expert på ämnet, den här artikeln kommer att leda dig att upptäcka nya aspekter om Richard Willstätter och kommer säkert att lämna dig med en ny vision om detta ämne.
Richard Willstätter | |
Född | Richard Martin Willstätter 13 augusti 1872 Karlsruhe |
---|---|
Död | 3 augusti 1942 (69 år) Muralto, Schweiz |
Medborgare i | Kejsardömet Tyskland, Weimarrepubliken, Nazityskland och Schweiz |
Utbildad vid | Münchens universitet |
Sysselsättning | Universitetslärare, kemist |
Arbetsgivare | Münchens universitet Kaiser Wilhelm-sällskapet Humboldt-Universität zu Berlin ETH Zürich Zürichs universitet |
Gift med | Sophie Leser |
Barn | Margarete Willstätter (f. 1906) |
Utmärkelser | |
Bressapriset (1907) Adolf von Baeyer-medaljen (1914) Nobelpriset i kemi (1915) Maximiliansorden för konst och vetenskap (1925) Faraday Lectureship Prize (1927) Utländsk ledamot av Royal Society (1928) Davymedaljen (1932) Willard Gibbs-priset (1933) Hedersdoktor vid Martin-Luther-Universität Halle-Wittenberg Hedersdoktor vid Johann Wolfgang Goethe-Universität Hedersdoktor vid University of Manchester Pour le Mérite för vetenskap och konst Hedersdoktor vid ETH Zürich Goethemedaljen för konst och vetenskap | |
Redigera Wikidata |
Richard Willstätter, född 13 augusti 1872 i Karlsruhe, Baden, död 3 augusti 1942 i Muralto nära Locarno, var en tysk kemist och nobelpristagare.
Willstätter var professor i Zürich, Berlin och München. I sitt arbete studerade han bland annat enzymer, alkaloider, samt klorofyll, antocyaniner och andra växtfärgämnen. Han upptäckte också de kemiska likheterna mellan växtpigmentet klorofyll och blodpigmentet hemoglobin.
År 1905 syntetiserade han prokain, ett lokalbedövningsmedel utan kokainets vanebildande egenskaper. Genom en mycket komplicerad procedur lyckades han 1924 syntetisera kokain.
Willstätter erhöll 1914 guldmedaljen Adolf-von-Baeyer-Denkmünze. Han tilldelades Nobelpriset i kemi 1915 för sin forskning rörande växters pigment och särskilt klorofyll.
Willstätter invaldes 1932 som utländsk ledamot nummer 751 av Kungliga Vetenskapsakademien. År 1932 tilldelades han också den brittiska Davymedaljen och året därpå Willard Gibbs-priset.
|
|