Richard Willstätter

I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i den fascinerande världen av Richard Willstätter, utforska dess olika aspekter, betydelser och möjliga effekter på olika aspekter av livet. Richard Willstätter har varit föremål för intresse och debatt över tid, väckt nyfikenhet och reflektioner inom olika områden, från vetenskap till populärkultur. Under hela denna läsning kommer vi att analysera dess relevans i det aktuella sammanhanget, såväl som dess inflytande på utvecklingen av idéer och perspektiv. Det spelar ingen roll om du är en amatör eller expert på ämnet, den här artikeln kommer att leda dig att upptäcka nya aspekter om Richard Willstätter och kommer säkert att lämna dig med en ny vision om detta ämne.

Richard Willstätter Nobelpristagare i kemi 1915
FöddRichard Martin Willstätter
13 augusti 1872
Karlsruhe
Död3 augusti 1942 (69 år)
Muralto, Schweiz
Medborgare iKejsardömet Tyskland, Weimarrepubliken, Nazityskland och Schweiz
Utbildad vidMünchens universitet
SysselsättningUniversitetslärare, kemist
ArbetsgivareMünchens universitet
Kaiser Wilhelm-sällskapet
Humboldt-Universität zu Berlin
ETH Zürich
Zürichs universitet
Gift medSophie Leser
BarnMargarete Willstätter (f. 1906)
Utmärkelser
Bressapriset (1907)
Adolf von Baeyer-medaljen (1914)
Nobelpriset i kemi (1915)
Maximiliansorden för konst och vetenskap (1925)
Faraday Lectureship Prize (1927)
Utländsk ledamot av Royal Society (1928)
Davymedaljen (1932)
Willard Gibbs-priset (1933)
Hedersdoktor vid Martin-Luther-Universität Halle-Wittenberg
Hedersdoktor vid Johann Wolfgang Goethe-Universität
Hedersdoktor vid University of Manchester
Pour le Mérite för vetenskap och konst
Hedersdoktor vid ETH Zürich
Goethemedaljen för konst och vetenskap
Redigera Wikidata

Richard Willstätter, född 13 augusti 1872 i Karlsruhe, Baden, död 3 augusti 1942 i Muralto nära Locarno, var en tysk kemist och nobelpristagare.

Biografi

Willstätter var professor i Zürich, Berlin och München. I sitt arbete studerade han bland annat enzymer, alkaloider, samt klorofyll, antocyaniner och andra växtfärgämnen. Han upptäckte också de kemiska likheterna mellan växtpigmentet klorofyll och blodpigmentet hemoglobin.

År 1905 syntetiserade han prokain, ett lokalbedövningsmedel utan kokainets vanebildande egenskaper. Genom en mycket komplicerad procedur lyckades han 1924 syntetisera kokain.

Utmärkelser

Willstätter erhöll 1914 guldmedaljen Adolf-von-Baeyer-Denkmünze. Han tilldelades Nobelpriset i kemi 1915 för sin forskning rörande växters pigment och särskilt klorofyll.

Willstätter invaldes 1932 som utländsk ledamot nummer 751 av Kungliga Vetenskapsakademien. År 1932 tilldelades han också den brittiska Davymedaljen och året därpå Willard Gibbs-priset.

Källor

  1. ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.
  2. ^ Encyclopædia Britannica, Richard Willstatter, läst: 9 oktober 2017.
  3. ^ SNAC, Richard Willstätter, läs online, läst: 9 oktober 2017.
  4. ^ www.accademiadellescienze.it, läst: 1 december 2020.
  5. ^ www.accademiadellescienze.it.
  6. ^ läs online, doi.org .
  7. ^ Premio Bressa, Accademia delle Scienze di Torino, läs onlineläs online.
  8. ^ läs online, www.gdch.de , läst: 6 oktober 2023.
  9. ^ The Nobel Prize in Chemistry 1915, Nobelprize.org (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 4 februari 2021.
  10. ^ Table showing prize amounts (på engelska), Nobelstiftelsen, april 2019, läs online, läst: 4 februari 2021.
  11. ^ List of Royal Society Fellows 1660-2007, Royal Society, s. 383, läs online.
  12. ^ Award winners : Davy Medal (på engelska), läs online, läst: 30 december 2018.
  13. ^ läs online, chicagoacs.org .
  14. ^ Bra Böckers lexikon, 1980.

Externa länkar