Antoine Meillet
I dagens värld har Antoine Meillet blivit ett ämne av stor relevans och intresse för ett brett spektrum av människor. Dess inverkan och inflytande täcker olika områden, som påverkar både samhället som helhet och mer specifika aspekter av det dagliga livet. Sedan dess uppkomst har Antoine Meillet väckt en rad debatter och reflektioner kring dess innebörd, dess implikationer och dess möjliga konsekvenser. I den här artikeln kommer vi att på djupet utforska den roll som Antoine Meillet spelar i den samtida världen, analysera dess relevans i olika sammanhang och dess inflytande på olika aspekter av det moderna livet.
| Antoine Meillet | |
 | |
| Född | Paul Jules Antoine Meillet 11 november 1866 Moulins, Frankrike |
|---|---|
| Död | 21 september 1936 (69 år) Châteaumeillant, Frankrike |
| Begravd | Moulins |
| Medborgare i | Frankrike |
| Utbildad vid | Universitetet i Paris Faculté des lettres de Paris  |
| Sysselsättning | Grammatiker, slavist, armenolog, lingvist innen indoeuropeiske språk, språkvetare |
| Befattning | |
| Ordförande, Institut d'études slaves (1921–1937) | |
| Arbetsgivare | Revue des Études Arméniennes École pratique des hautes études École nationale des langues orientales vivantes (1902–1906) Collège de France (1906–1936) |
| Utmärkelser | |
| Prix Volney (1898) Riddare av Hederslegionen Officer av Hederslegionen Kommendör av Hederslegionen | |
| Redigera Wikidata | |
Paul Jules Antoine Meillet, född den 11 november 1866 i Moulins, departementet Allier, död den 21 september 1936 i Châteaumeillant, departementet Cher, var en fransk språkforskare.
Meillet företog studieresor till Kaukasus och verkade som professor i jämförande språkvetenskap vid flera högre läroanstalter i Paris, sedan 1906 företrädesvis vid Collège de France. Hans huvudområden är slavisk armenisk och grekisk lingvistik, men kvantitativt faller större delen av hans författarskap inom ariska språkområdet, särskilt det eranska, varjämte han med iver kastade sig på de bägge nyupptäckta dialekterna i Öst-Turkestan, som sammanfattas under namnet "tochariska" (Le tokharien, i "Indogermanisches Jahrbuch" , 1913).
Meillet upprättade och var president för Institut d’études slaves. År 1924 höll han i Uppsala på inbjudan av Olaus Petristiftelsen föreläsningar om Gatha-hymnerna i Avesta. Samma år blev han ledamot av Institutet. Bland hans många arbeten kan nämnas Études sur l’étymologie et le vocabulaire du vieux slave (2 band, 1902-05), Esquisse d’une grammaire comparée de l'arménien classique (1903), Introduction à l'étude comparative des langues indo-européennes (samma år; 3:e upplagan 1910), Altarmenisches Elementarbuch (1913), Apercue d'une histoire de la langue grecque (samma år) och Grammaire du vieux perse (1915).
Utmärkelser, ledamotskap och priser
- Hedersledamot av Vetenskapssocieteten i Lund (HedLVSL)
Källor
- Meillet, Antoine i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1912)
Noter
- ^ Bibliothèque nationale de France, läs onlineläs online.
- ^ födelseattest, läs online.
- ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, licens: öppen licens.
- ^ Andrew Bell, Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica, Inc..
- ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läst: 17 juli 2020, licens: öppen licens.
- ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Мейе Антуан”, Большая советская энциклопедия : , tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.
- ^ födelseattest.
- ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Мейе Антуан”, Большая советская энциклопедия : , tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 27 september 2015.
- ^ SNAC, Antoine Meillet, läs online, läst: 9 oktober 2017.
- ^ läs online, www.persee.fr , läst: 26 maj 2020.
- ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 15 december 2022.
- ^ läs online, www.aibl.fr .
- ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 13 februari 2023.
- ^ Lista över professorer vid Collège de France, läs online.
- ^ Léonoredatabasen, Frankrikes kulturministerium, läs online, läst: 1 maj 2020.
- ^ Vetenskapssocieteten i Lund Årsbok 2018
|
