I den här artikeln kommer vi att i detalj utforska ämnet Frédéric Mistral, som har väckt stort intresse på senare tid. Från dess ursprung till dess relevans idag kommer vi att analysera alla relevanta aspekter relaterade till Frédéric Mistral. Dessutom kommer vi att undersöka de olika åsikter och studier som utförts i frågan, för att erbjuda en fullständig och objektiv vision av detta ämne. Med den här artikeln vill vi ge våra läsare en djupare och tydligare förståelse om Frédéric Mistral, så att de kan bilda sig en välgrundad uppfattning om den. Läs vidare för att upptäcka mer om Frédéric Mistral!
Frédéric Mistral | |
Frédéric Mistral | |
Pseudonym | Mèste Franc, Gui de Mount-Pavoun, Cousinié Macàri, Michèu Gai, Lou Cascarelet, Grand la Borgno, Lou Felibre de Bello Visto, Un Maianen, Lou Felibre dóu Mas, Antoine Chansroux, Lou Canounge de N-D. de Casten, Lou Felibre de Bèuvezet, Lou Felibre Calu, Jan Chaplo Verne, Un Jouine Felibre, Lou Medecin di Torro, Tounin Clapo, Lou Tout-Obro och Ambròsi Boufarel |
---|---|
Född | 8 september 1830 Maillane, Bouches-du-Rhône, Frankrike |
Död | 25 mars 1914 (83 år) Maillane, Bouches-du-Rhône, Frankrike |
Yrke | poet |
Nationalitet | fransk |
Språk | occitanska (provensalska) |
Genrer | poesi |
Litterära rörelser | Feliberförbundet |
Noterbara verk | Lou Tresor dou Felibrige |
Frédéric Mistral, occitanska Frederi Mistral, född 8 september 1830 i Maillane, Bouches-du-Rhône, död 25 mars 1914 i Maillane, Bouches-du-Rhône, var en fransk occitanskspråkig poet. Han blev, tillsammans med José Echegaray, nobelpristagare i litteratur 1904.
Mistral kom från en välbärgad familj och behövde aldrig arbeta för sitt uppehälle. Han studerade juridik vid universitetet i Avignon i Provence och läste då bland annat för Joseph Roumanille som skrev provensalsk lyrik och blev Mistrals inspiratör och vän.
Mistral intresserade sig mycket för den sydfranska språktraditionen och blev ledare för Feliberförbundet som grundades 1854 för bevarandet av provensalskt språk och kultur. Mistral arbetade sedan inom rörelsen till sin död 1914. Han skrev själv sin poesi på den provensalska dialekten av det romanska occitanska språket och lade ner tjugo års arbete på sin Lou Tresor dou Felibrige, en provensalsk ordbok. Hans poesi lär vara utmärkande inte bara för sitt annorlunda och vackra språk utan även för att han lyckats fånga den provensalska folksjälen i ord.
Flicknamnet Mireio, på franska Mireille, introducerades av Mistral, som funnit namnet i en lokal legend; han använde det som namn på hjältinnan i sitt versepos, men ville också ge sin guddotter namnet. Prästen som skulle döpa barnet vägrade dock först att godkänna namnet, med hänvisning till att det inte var ett kristet namn. Då påstod Mistral att Mireio var en occitansk variant av det bibliska namnet Mirjam, och eftersom han var den store auktoriteten när det gällde det occitanska språket tordes prästen inte säga emot honom.
Verseposet Mireio ligger till grund för operan Mireille av Charles Gounod.
Episka dikter
Diktsamling
Självbiografi
Lexikon
|
|