Idag är Michail Sjolochov ett ämne som skapar stort intresse och debatt i samhället. Länge har Michail Sjolochov varit föremål för studier och analys, men med tiden har det fått ännu större relevans. Detta ämne har fångat uppmärksamheten hos experter och proffs från olika områden, som har ägnat sig åt att forska och fördjupa sig i dess olika aspekter. Oavsett om det beror på dess inverkan på det dagliga livet, politiken, kulturen eller tekniken, har Michail Sjolochov blivit en oundviklig referenspunkt idag. I den här artikeln kommer vi att grundligt utforska de olika aspekterna av Michail Sjolochov och dess inflytande på vårt samhälle.
Michail Sjolochov | |
Michail Sjolochov, 1938. | |
Född | Michail Aleksandrovitj Sjolochov 24 maj 1905 Vjosjenskaja nära Rostov-na-Donu i Ryssland |
---|---|
Död | 21 februari 1984 (78 år) Vjosjenskaja |
Yrke | författare |
Nationalitet | sovjet-rysk |
Språk | ryska |
Verksam | 1925–1984 |
Genrer | prosa |
Noterbara verk | Stilla flyter Don (volym 1–4, 1928–40) |
Namnteckning | |
Michail Aleksandrovitj Sjolochov (ryska Михаил Aлександрович Шолохов), född 24 maj (11 maj enl. gamla stilen) 1905 i Vjosjenskaja nära Rostov-na-Donu, död 21 februari 1984 på samma plats, var en sovjet-rysk författare. Han mottog Nobelpriset i litteratur 1965.
Sjolochov föddes i kosackbyn Vjosjenskaja nära Rostov-na-Donu och debuterade på 1920-talet med en serie lyriska berättelser med motiv från Sydryssland, Den azurblå stäppen och andra noveller (1926, svensk översättning 1961).
Sjolochov är mest känd för romanen Stilla flyter Don (volym 1–4, 1928–40, svensk översättning 1930–42), som i den ryska realismens tradition kraftfullt och färgrikt skildrar kosacksamhällets sönderfall under revolution och inbördeskrig. Han omarbetade romanen 1953, vilket innebar en tydlig anpassning till den socialistiska realismen. Romanen, med sina starka tids- och livsskildringar, föranledde Sjolochovs Nobelpris i litteratur 1965, och filmatiserades i tre delar (1957–58) av regissören Sergej Gerasimov (1906–85).
I senare verk, som Nyplöjd mark (1932–60, svensk översättning 1965), skildrar Sjolochov jordbrukskollektiviseringen bland donkosackerna i Sovjetunionen. Han var medlem i Sovjetunionens kommunistiska parti sedan 1932, och under kampanjer mot oppositionella kollegor intog han en dogmatisk partihållning.
Asteroiden 2448 Sholokhov är uppkallad efter honom.
|
|