Nymåne
Idag är Nymåne ett ämne som är på allas läppar, vare sig det beror på dess betydelse i dagens samhälle, dess historiska relevans eller dess påverkan på människors dagliga liv. Under lång tid har Nymåne varit föremål för studier, debatt och intresse och dess inflytande kan uppfattas i olika aspekter av det dagliga livet. I den här artikeln kommer vi att grundligt utforska vikten av Nymåne, analysera dess implikationer i olika sammanhang och dess roll i det samtida samhället. Dessutom kommer vi att fördjupa oss i dess historia, dess utveckling över tid och dess relevans idag, i syfte att erbjuda en komplett och detaljerad vision av detta breda och mångfaldiga ämne.
Nymåne avser månens fas då den är osynlig på grund av att den icke solbelysta sidan vänds mot jorden och sedan åter framträder efter att ha varit osynlig från jorden. När månen är ny ser den från norra halvklotet ut som en tunn skära, ett kommatecken (månen kommer) eller en högerparentes. I motsatt riktning kallas månen nedan, alternativt vara i nedan. Månskäran kan då liknas vid bokstaven C. (Minnesregel franska Ceder = avtaga.)
Den första observationen av månskäran efter nymåne benämns nytändning, men även danjonmåne.
Vid nymåne händer det att månskivan passerar framför solen och ger upphov till solförmörkelse.
Nymåne kallas också enligt ett gammalt uttryck för Blånedan. "Den blå (svarta) månen går ned".
Se även
Referenser
- ^ ”Nymåne”. Nationalencyklopedin. Bokförlaget Bra böcker AB, Höganäs. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/nym%C3%A5ne. Läst 10 juli 2019.
- ^ Nils Lithberg: Almanackan. Från astrologi till svensk kalender, Norsteds, Stockholm 1933. (Svenska Humanistiska Förbundets publikation nr 40.)
