Fullmåne
I dagens värld har Fullmåne blivit ett ämne av stor relevans och intresse för en bred sektor av samhället. Med teknologins framsteg och globaliseringen har Fullmåne tagit en ledande roll inom olika områden, från politik till populärkultur. Att veta mer om Fullmåne är viktigt för att förstå de utmaningar och möjligheter som uppstår just nu. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Fullmåne, från dess historia till dess inverkan på det samtida samhället.
- För andra betydelser, se Fullmåne (olika betydelser).
den 12 december 2005.
Fullmåne är den månfas då solen belyser hela den halva av månen som är vänd mot jorden.
Vid fullmåne går månen upp samtidigt som solen går ned. Fullmånen är av magnitud −12,7 och därmed ungefär elva gånger ljusstarkare än halvmånen. När fullmånen befinner sig på eller nära ekliptikan uppstår en månförmörkelse.
Tidsintervallet mellan två fullmånar — den synodiska månaden— är ungefär 29,53 dygn.
Fullmånens ljus utnyttjades förr till utomhusaktiviteter som skörd (se skördemåne, augustimåne), jakt och fiske.
Fullmåneberäkningar
Datum och ungefärlig tid för fullmåne kan beräknas med följande formel:
… där d är antalet dygn sedan 1 januari 2000 00:00:00 världstid (UT) med följande korrigering av d:
- days
… och N är antalet fullmånar sedan den första fullmånen 2000. Den sanna tidpunkten kan avvika från det kalkylerade resultatet med upp till 14,5 timmar beroende på att månens omloppsbana inte är helt cirkulär.
Fullmånen i folktro
Fullmånen har alltid ansetts ha övernaturliga egenskaper. Den har i folktron förknippats med väsen som till exempel varulvar.
Se även
Referenser
Noter
- ^ Seidelmann, P. Kenneth (2005) (på engelska). Explanatory Supplement to the Astronomical Almanac. University Science Books. sid. 478. ISBN 0-935702-68-7
- ^ ”Fullmåne”. Nationalencyklopedin. Bokförlaget Bra böcker AB, Höganäs. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/fullm%C3%A5ne. Läst 2 juni 2016.
- ^ Meeus, Jean (1998). ”Phases of the Moon” (på engelska). Astronomical Algorithms (2:a upplagan). Willmann-Bell, Richmond, Virginia. sid. 349–354. ISBN 0-943396-61-1
- ^ Meeus, Jean (2002). ”The Duration of the Lunation” (på engelska). More Mathematical Astronomy Morsels. Willmann-Bell, Richmond, Virginia. sid. 19–31. ISBN 0-943396-74-3
