Sayh al Uhaymir 169
I den här artikeln kommer vi att utforska ämnet Sayh al Uhaymir 169 från olika perspektiv och tillvägagångssätt, med syftet att ge en heltäckande och komplett vision av detta ämne. Genomgående i texten kommer vi att analysera både dess ursprung och dess relevans idag, såväl som dess möjliga implikationer och konsekvenser. Likaså kommer vi att undersöka olika studier och forskning som har genomförts kring Sayh al Uhaymir 169, för att kunna erbjuda en akademisk och vetenskapligt baserad vision. I slutändan syftar denna artikel till att ge läsaren en djup och detaljerad inblick i Sayh al Uhaymir 169, så att de kan skaffa sig gedigen och fullständig kunskap i ämnet.
| Sayh al Uhaymir 169 (SaU 169) | |
|---|---|
| |
| Plats | Sayh al Uhaymir |
| Område | Oman |
| Typ | Stenmeteorit, månmeteorit av typen akondrit |
| Höjd | 0,00004 km |
| Längd | 0,00007 km |
| Bredd | 0,000043 km |
| Noterbart | Föll för mer än 9700 år sedan. |
| Upptäckare | E. Gnos, B. A. Hofmann och A. Al-Kathiri (NMB) |
Sayh al Uhaymir 169, eller SaU 169, är en meteorit som upptäcktes i Sayh al Uhaymir i Oman den 16 januari 2002. Den hittades av E. Gnos, B. A. Hofmann och A. Al-Kathiri från Natural History Museum i Bern (NMB), Schweiz.
Namngivning
Sayh al Uhaymir 169 erhöll namn efter upptäcktsplatsen och ett nummer. Numret är ett treställigt ordningsnummer, 169 för det 169:e fyndet.
Beskrivning
Meteoriten är en grå-grön rundad sten, med en vikt av 206,45 gram. Dess mått är 70 x 43 x 40 millimeter.
Stenen består av smält breccia, med hög koncentration av torium och har daterats till 3,9 miljarder år, vilket kan innebära att den uppstod när Mare Imbrium bildades. Stenen har varit med om fyra meteoritnedslag på månen och knutits till Lalande-kratern. Det fjärde nedlaget skedde senare än för 0,34 miljarder år sedan och ledde till att stenen hamnade ute i rymden. Meteoriten föll till jorden för högst 9700 år sedan.
En kemisk analys av stenen har gett följande innehåll: 45,15 % SiO2, 15,88 % Al2O3, 11,09 % MgO, 10,67 % FeO, 10,16 % CaO, 2,21 % TiO2, 1,14 % P2O5, 0,98 % Na2O, 0,54 % K2O, 0,33 % S, 0,14 % MnO.
Referenser
Noter
- ^ Sara S. Russell, Jutta Zipfel, Luigi Folco, Rhian Jones, Monica M. Grady, Timothy McCoy, Jeffrey N. Grossman (juli 2003). ”Newly discovered meteorites” (på engelska). The Meteoritical Bulletin (87): sid. A210. https://www.lpi.usra.edu/meteor/docs/mb87.pdf. Läst 27 april 2019.
- ^ ”Sayh al Uhaymir 169” (på engelska). Meteoritical Society. https://www.lpi.usra.edu/meteor/metbull.php?sea=Sayh+al+Uhaymir+169&sfor=names&ants=&nwas=&falls=&valids=&stype=contains&lrec=50&map=ge&browse=&country=All&srt=name&categ=All&mblist=All&rect=&phot=&strewn=&snew=0&pnt=Normal%20table&code=23356. Läst 27 april 2019.
- ^ Edwin Gnos, Beda A. Hofmann, Ali Al-Kathiri, Silvio Lorenzetti, Otto Eugster, Martin J. Whitehouse, Igor M. Villa, A. J. Timothy Jull, Jost Eikenberg, Bernhard Spettel, Urs Krähenbühl, Ian A. Franchi, Richard C. Greenwood (30 juli 2004). ”Pinpointing the Source of a Lunar Meteorite: Implications for the Evolution of the Moon” (på engelska). Science 305 (5684): sid. 657–659. doi:. http://www.sciencemag.org/content/305/5684/657.abstract. Läst 27 april 2019.
