Månhav

Temat för Månhav är av yttersta vikt idag, eftersom det har stor inverkan på olika aspekter av vårt dagliga liv. Från Månhav dyker det upp många debatter, kontroverser och framsteg, vilket gör det nödvändigt att fördjupa studien och förståelsen. Månhav har fångat uppmärksamheten hos experter, akademiker, yrkesverksamma och samhället i allmänhet, vilket har utlöst oändlig forskning, publikationer och relaterade evenemang. I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i de olika aspekterna av Månhav, och utforska dess implikationer, perspektiv och utmaningar idag.

Namnen på de större månhaven och några kratrar på månens framsida.

Månhav är mörka fält på månen som har bildats vid vulkanutbrott då stora mängder lava har trängt upp ur månens inre och täckt stora områden. Även om de aldrig har varit hav som de på jorden, med vatten i, misstog de tidiga astronomerna, bland annat Gallilei, dem för sådana.

Namngivning av månhaven

Namnen på haven hänvisar till respektive havs karakteristika (Humorum, Imbrium, Insularum, Nubium, Spumans, Undarum, Vaporum, Procellarum, Frigoris), havets läge (Australe, Orientale, Cognitum, Marginis), eller sinnestillstånd (Crisium, Ingenii, Serenitatis, Tranquillitatis). Mare Humboldtianum och Mare Smythii etablerades innan den slutliga nomenklaturen fastställdes.

Fördelningen av platåbasalter

Orsaken till att platåbasalterna till största delen finns på månens framsida, diskuteras fortlöpande av vetenskapen. Med data som har erhållits från Lunar Prospector-uppdraget som grund antas det att en stor del av månens innehåll av radioaktiva, värmeproducerande grundämnen i form av KREEP, (breccia och basalt), finns i områdena Oceanus Procellarum och Mare Imbrium, ett enastående geokemiskt område, som kallas för Procellarum KREEP-terrängen.

Se även

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia.

Referenser

  1. ^ ”Store norske leksikon” (på norska). https://snl.no/mare_-_m%C3%B8rke_omr%C3%A5der. Läst 26 april 2019. 
  2. ^ ”Astrolink” (på engelska). http://www.astrolink.de/p012/p01213/index.htm. Läst 26 april 2019. 
  3. ^ ”XIth General Assembly” (på engelska, franska). International Astronomical Union. 1961. http://www.iau.org/static/resolutions/IAU1961_French.pdf. Läst 27 april 2019. 
  4. ^ G. Jeffrey Taylor. ”A New Moon for the Twenty-First Century” (på engelska). Planetary Science Research Discoveries. http://www.psrd.hawaii.edu/Aug00/newMoon.html. Läst 27 april 2019. 


Externa länkar