Ufa
I den här artikeln kommer vi att utforska den fascinerande historien om Ufa, analysera dess utveckling över tid och dess relevans i det samtida samhället. Från dess ursprung till dess genomslag idag har Ufa spelat en avgörande roll inom olika områden och påverkat människor, samhällen och kulturer runt om i världen. Genom ett tvärvetenskapligt tillvägagångssätt kommer vi att undersöka höjdpunkterna i Ufa, från dess bidrag i det förflutna till dess framtida implikationer, och erbjuda ett heltäckande utseende som gör det möjligt för läsare att till fullo förstå vikten av Ufa idag.
- Denna artikel behandlar staden. För andra betydelser, se Ufa (olika betydelser).
| Ufa (Уфа) | |||
| Өфө (Basjkiriska) Өфе (Tatariska) | |||
| Stad | |||
.jpg) | |||
|
|||
| Land |  Ryssland
| ||
|---|---|---|---|
| Federalt distrikt | Volgaområdets federala distrikt | ||
| Delrepublik |  Basjkirien
| ||
| Landmärke | Uralbergen | ||
| Koordinater | 54°44′00″N 55°58′00″Ö / 54.73333°N 55.96667°Ö | ||
| Area | |||
| - kommun | 707,93 km² | ||
| Folkmängd | |||
| - centralort | 1 105 667 (1 januari 2015) | ||
| - kommun | 1 115 885 (1 januari 2015) | ||
| Befolkningstäthet | |||
| - kommun | 1 576 invånare/km² | ||
| Grundad | 1574 | ||
| Borgmästare | Pavel Kachkayev | ||
| Tidszon | YEKT (UTC+6) | ||
| Postnummer | 450000—450999 | ||
| Riktnummer | +7 347 | ||
| Geonames | 479561 | ||
  | |||
| Webbplats: Ufas officiella webbplats | |||
Ufa (basjkiriska: Өфө, Öfö; ryska: Уфа; tatariska: Уфа Өфә, eller Өфе; tjuvasjiska: Ěпхӳ) är huvudstaden i delrepubliken Basjkirien, belägen längst österut i den europeiska delen av Ryssland, invid Uralbergens västra sluttningar, där floderna Belaja och Ufa möts. Staden har cirka 1,1 miljoner invånare.[när?] Staden har ett universitet, grundat 1957. Dansaren Rudolf Nurejev kom från Ufa.
Historia
Ivan IV lät grunda ett fort på platsen år 1574, som ursprungligen bar samma namn som kullen det stod på: Tura-Tau. Staden började så småningom kallas Ufa, med betydelsen "liten" på turkspråk, av ortsborna. Orten blev stad 1586, och tjänade under 1600-talet som en viktig handelspostering mellan Moskva och Sibirien. År 1788 blev Ufa administrativt centrum för islam i Ryssland och räknas fortfarande ofta som landets muslimska mittpunkt, med bland annat Ljalja-Tjulpan-moskén. År 1802 blev Ufa huvudorten i Basjkirien och år 1922 officiellt huvudstad.
Ufa tillhörde svältdistrikten under den terrorhungernöd 1921-1922 som förorsakats av bolsjevikernas tvångsrekvisitioner av säd till städerna vilket sammanföll med missväxt på sommaren och stark kyla på vintern. Vid samtal med dödgrävare vid Ufa:s begravningsplats framkom att det dagligen i medeltal begrovs 200-300 personer. Sedan sommaren 1921 hade sammanlagt 50000 människor fått sitt sista vilorum vid kyrkan. Endast under de första veckorna i september hade 6000 barn begravts. Andra orter i hungerdistriktet var Samara, Orenburg och Sterlitamak.
Ufa blev omtalat 1989 på grund av en katastrofal järnvägsolycka där två tåg antändes av läckande gas och över 500 människor omkom.
Administrativ indelning
Ufa är indelad i sju stadsdistrikt.
Utöver detta så administrerar staden mindre landsbygdsområden utanför centralorten, med totalt 7 042 invånare år 2002, 9 321 invånare vid folkräkningen 2010, och 10 218 invånare i början av 2015.
Näringsliv
Bland näringar märks produktion av gruv- och elektrisk utrustning, syntetiskt gummi och livsmedel, oljeraffinering samt petrokemisk industri; staden är centrum för ett av Rysslands viktigaste oljedistrikt. Staden har på grund av sin höga industrialiseringsgrad höga inkomstnivåer i förhållande till övriga Ryssland, men upplever samtidigt omfattande miljöförstöring.
Sport
- FK Ufa;
- Neftiannik stadion
- Ishockeyklubben Salavat Julajev Ufa har sin bas i staden.
- Staden stod som värd för JVM i ishockey 2013.
- Travbanan Akbuzat
Vänorter
Ufa har följande vänorter:
Ankara, Turkiet
Halle an der Saale, Tyskland
Jakutsk, Ryssland- Jekaterinburg, Ryssland
- Kazan, Ryssland
- Leipzig, Tyskland
- Orenburg, Ryssland
- Perm, Ryssland
Shenyang, Kina- Sterlitamak, Ryssland
Suchumi, Abchazien- Tjeljabinsk, Ryssland
Källor
- ^ Federalnaja Sluzjba Gosudarstvennoj Statistiki; Baza dannych pokazatelej munitsipalnych obrazovanij Arkiverad 3 april 2012 hämtat från the Wayback Machine. Databas över ryska administrativa enheter. Läst 9 maj 2010.
- ^ ЧИСЛЕННОСТЬ ПОСТОЯННОГО НАСЕЛЕНИЯ РОССИЙСКОЙ ФЕДЕРАЦИИ ПО МУНИЦИПАЛЬНЫМ ОБРАЗОВАНИЯМ на 1 января 2015 года (komprimerad fil, .rar) Arkiverad 5 november 2021 hämtat från the Wayback Machine. Invånarantal i Rysslands administrativa enheter 1 januari 2015. Läst 9 augusti 2015.
- ^ Popoff, George (1924). Under Sovjetstjärnan. sid. 260
- ^ Vserossijskaja perepis naselenija 2002 goda (excelfil) Arkiverad 31 januari 2022 hämtat från the Wayback Machine. Invånarantal i Rysslands administrativa enheter vid folkräkningen den 9 oktober 2002. Läst 9 maj 2010.
- ^ Tjislennost naselenija rossii, federalnych okrugov, subjektov rossijskoj federatsii, gorodskich okrugov, munitsipalnych rajonov, gorodskich i selskich poselenij (excelfil) Arkiverad 6 oktober 2021 hämtat från the Wayback Machine. Invånarantal i Rysslands administrativa enheter vid folkräkningen den 14 oktober 2010 (slutgiltiga resultat). Läst 12 juni 2012.
- ^ Vänorter på Ufas nätsidor, läst 13.12.2015 Arkiverad 5 januari 2016 hämtat från the Wayback Machine.
Externa länkar
- Best neighborhoods to live in Ufa, rating (på ryska)
Wikimedia Commons har media som rör Ufa.
| |||||