I dagens värld intar Viskningar och rop en central plats i samhället, oavsett om det är på ett personligt, politiskt, socialt eller kulturellt plan. Dess betydelse ligger i dess inflytande på olika aspekter av det dagliga livet, såväl som dess roll i historien och mänsklig utveckling. Med tiden har Viskningar och rop varit föremål för debatt, studier och reflektion, genererat motstridiga åsikter och passionerade diskussioner. Från dess påverkan på ekonomin till dess roll i individuell identitet har Viskningar och rop visat sig vara ett ämne av universellt intresse som inbjuder oss att reflektera över vilka vi är och vart vi är på väg. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Viskningar och rop, analysera dess innebörd och dess inverkan på världen idag.
Viskningar och rop | |
Genre | Drama |
---|---|
Regissör | Ingmar Bergman |
Producent | Lars-Owe Carlberg |
Manus | Ingmar Bergman |
Skådespelare | Harriet Andersson Kari Sylwan Ingrid Thulin Liv Ullmann |
Fotograf | Sven Nykvist |
Produktionsbolag | Cinematograph, Stiftelsen Svenska Filminstitutet, Liv Ullmann, m fl |
Premiär | 21 december 1972 (New York), 5 mars 1973 (Sverige) |
Speltid | 91 minuter |
Land | Sverige |
Språk | Svenska |
IMDb SFDb Elonet |
Viskningar och rop är en svensk dramafilm från 1972, med manus och regi av Ingmar Bergman.
Den utspelar sig kring sekelskiftet 1900 och handlar om tre systrar, spelade av Harriet Andersson, Ingrid Thulin och Liv Ullmann. En av dem, Agnes (Harriet Andersson), är döende i cancer. Bland övriga medverkande finns bland andra Kari Sylwan och Erland Josephson.
Sven Nykvist belönades med en Oscar år 1974 för bästa foto. Filmen var nominerad i ytterligare fyra kategorier. Den vann även årets guldbagge i kategori bästa film.
I manuset hade Bergman betonat ljuset i filmen, gryningar, skenet från en brasa, soliga höstdagar, ljus i nattmörker med mera. Därtill skulle alla interiörer vara röda för att visa att själens insida är "en fuktig hinna i röda nyanser". Filmens affisch signalerade hur viktigt Bergman ansåg att ljuset var. Filmen presenterades som "Ingmar Bergmans färgfilm" och affischen visade fyra kvinnor klädda i vitt gående i en park en höstdag.
Filmen är en av titlarna i boken Tusen svenska klassiker (2009).
|