I dagens värld har Chandrayaan-1 blivit ett återkommande tema som har fångat samhällets uppmärksamhet som helhet. Oavsett om det är ett resultat av tekniska framsteg, kulturella förändringar eller historiska händelser, har Chandrayaan-1 fått en aldrig tidigare skådad relevans. Från dess påverkan på ekonomin till dess påverkan på politiken och människors vardag råder det ingen tvekan om att Chandrayaan-1 har genererat debatt och reflektion inom alla områden. I den här artikeln kommer vi att på djupet utforska de olika aspekterna och konsekvenserna av Chandrayaan-1, såväl som de olika positioner som finns angående det.
Chandrayaan-1 | |||||
Status | Avslutad | ||||
---|---|---|---|---|---|
Typ | Kretsare | ||||
Organisation | Indian Space Research Organisation | ||||
NSSDC-ID | 2008-052A | ||||
Uppdragets varaktighet | 312 dagar (planerad: 2 år) | ||||
Webbplats | Chandrayaan-1 | ||||
Uppskjutning | |||||
Uppskjutningsplats | Satish Dhawan Space Centre (SDSC) | ||||
Uppskjutning | 22 oktober 2008, 00:50 UTC | ||||
Uppskjutningsfarkost | PSLV-XL | ||||
Omloppsbana runt Månen | |||||
Gick in i bana | 8 november 2008 | ||||
Apoapsis | 100 km | ||||
Egenskaper | |||||
Massa | 523 kg | ||||
Effekt | 750 W | ||||
Kronologi | |||||
|
Chandrayaan-1 (Sanskrit: चंद्रयान-1) var en indisk rymdsond, som gick i omloppsbana runt månen i 312 dagar (planerad tid: 2 år). Sonden byggdes av den indiska rymdstyrelsen, och sköts upp den 22 oktober 2008 med en PSLV-XL raket. Sonden gick in i omloppsbana runt Månen den 8 november 2008 och skickade data fram till 29 augusti 2009.
Sverige bidrog till projektet med SARA-instrumentet från Institutet för rymdfysik.
|